Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en viss tillfredsställelse, i det hon kom in igen.
»Pettersson skall gå in till honom.»
»Jaha! Tackar för hjälpen!» svarade Pettersson, i
det han bugade sig och försvann genom salsdörren.
»Har inte Lisett slutat städa än?» frågade Greta
och såg sig omkring i salongen.
»Jo, fröken, nu är det klart. Nog tycker jag åt-
minstone att tobakslukten é! borta,» svarade Lisett på
sitt vanliga, talföra sätt. »Fast här var alldeles vådligt,
när jag kom in, ska fröken tro. Cigarrstumpar och aska
öfverallt, alldeles som på stadskällaren. Se jag vet det,
för jag har en kusin som ä husa där, och det vet jag
då, att...»
»Gå nu in till mig och laga att där också blir
städadt,» af bröt Greta med en ton, som inte tillät något
vidare prat, hvarför också jungfru Lisett aflägsnade sig
med en knyck på nacken.
När Greta blef ensam, stod hon först några
ögonblick vid fönstret och såg ut i den vackra
vintermorgonen, därpå gick hon fram till pianot, öppnade det
och spelade stående helt sakta några takter af en
sprittande vals, under det hon tänkte:
»Å, hvad Ernst för bra! Ja, gällde det bara att
valsa med honom — då . .. då ...»
Hänförd af minnet utaf kvällens nöje, började hon
spela allt starkare, då helt hastigt en dörr öppnades i
andra änden af salongen, ett ungt, tämligen okammadt
fruntimmershufvud tittade ut och en halft otålig, halft
släpande stämma ropade:
»Snälla Greta, spela för allt i världen inte så hårdt.
Jag har redan hufvudvärk förut — å, en alldeles
förskräcklig huf vudvärk!»
»Stackars Agnes! Har du?» frågade Greta i det
hon skyndade fram till dörren, genom hvilken hennes
svägerska trädde ut i sin eleganta morgon dräkt, hvars
fläckfria hvithet ännu mera framhöll det sjukliga i hennes
gulaktiga hy och de djupa skuggorna omkring hennes
stora, bruna ögon.
»Usch ja, jag har sofvit så illa i natt,» fortfor den
unga frun, i det hon med långsamma steg släpade sig
fram till en liten soffa, i hvilken hon slog sig ned och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
