- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
58

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hår. »Vänta bara! Vi få försöka komma ut i vår —
jag får lof att ta tjänstledighet och föra dig ner till
Rivieran, det skall göra dig godt.»

»Det blir nog ingenting af. Du sade så i fjor
också.»

»Då vet du ju hvad som hindrade. Barnen
sjuk-nade ju för oss. Men det var sant, jag har inte hälsat
på dem än i dag!»

Och han gjorde min af att stiga upp, men hon
hejdade honom.

»Nu är Greta inne hos dem i barnkammaren! Tag
för Guds skull inte hit dem, de stoja så fasligt! Men
hvad var det Pettersson sade? Hade du glömt dina
nycklar?»

»Ja, dumt nog!» svarade han, i det en skugga
hastigt drog fram öfver hans ansikte. »Jag hade ju
så mycket’ att tänka på i går — middagen bland
annat. De ville ovillkorligen spela kort,» sade han
sedan med hastigt ombyte, »därför drog det så långt
ut — och som artig värd måste jag naturligtvis vara
med. Nå, jag vann då, så i det fallet har jag
ingenting att klaga.»

»Vann du mycket?» frågade hon nyfiket

»Åja, inte så litet,» svarade han, i det han ur
västfickan tog fram några hopvikta sedlar, som han lämnade
henne;o »och den vinsten har jag bestämt åt dig.»

»Å, så snällt, Emil! Jag behöfver just en ny hatt,
som jag ämnar beställa från Stockholm »

»Jo jag tackar! Våra modehandlerskor duga
så-ledes inte längre?»

ȁjo, i hvardagslag . . . Gud, hvad mitt hufvud
värker!»

»Stackars liten! Skall jag kyssa bort hufvud värken?»
Och han böjde sig ner och tryckte en kyss på hennes
panna samt sade sedan, i det han skämtsamt hotade
henne med fingret:

»Men när man dansar så mycket som du gjorde i
går kväll!»

»Det var visst inte för dansens skull, den tröttar
mig inte!» utbrast hon lifligt och tilläde sedan med
lidande stämma: »Det finns annat som tröttar mig

mycket, mycket mera.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:32:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhstadland/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free