- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
78

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Tror du att det är någonting farligt?» frågade
Greta, som inte rätt visste hvad hon skulle tänka.

»Tänk att du bryr dig om detl» utbrast
konsuln försåtligt. »Så förargad som du är på honom!»

»Ja, du förstår — det är bara för din skull,» inföll
Greta mycket hastigt.

»Tack ska du ha, min flicka,» fortfor konsuln
spefullt godmodigt; »det var mycket vänligt utaf dig. Ånej,
något farligt är det just inte — det är bara litet
obehagligt med att det blir så lätt recidiv.»

»Hvad är det för sjukdom då?»

»Jo du, det är en mycket underlig åkomma. Den
är mycket gängse och ändå är det ingen epidemi, och
läkare råka lika lätt ut för den som deras patienter.
Alla kära få den mycket lätt — det är bara de riktigt
egenkära som den inte biter på — och svartsjuka kallas
den, du.»

»Svartsjuka?» frågade Greta med klarnande blick.
»Ja, men då skulle ju Ernst vara ...»

»Kär, ja!» afbröt konsuln leende. »Tänk att du
kunde räkna ut det så där kvickt! Men.hvad du säkert
inte kan räkna ut, det är hvem han är kär i — och
därför skall jag tala om det för dig i förtroende.»

Därpå tog han hennes hufvud och vände det ena
örat intill sig, hviskande helt högt:

»Han är pin kär i...»

»Vill du genast vara tyst!» ropade Greta och
höll handen för hans mun.

»I ett litet troll,» fortfor konsuln utan att låta
hejda sig; »ett litet troll, som hvarken ska bli
rådmanska eller borgmästarinna så länge jag lefver.»

»Å farbror! Hvad du är för en rar gubbe!»
hviskade Greta och omfamnade honom. »Men tror du
verkligen ...»

»Att han är kär i dig? Ja, det tror jag bestämdt
— och vet du hvad jag vidare tror? Jo, att du tycker
om honom också, fast du kanske inte ännu själf är på
det klara med saken.»

Här afbröts det förtroliga samtalet af Agnes, som
nu kom ut från barnkammaren och helt vänligt yttrade
redan i dörren:

»Det var verkligen ingenting farligt, Greta du. Nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhstadland/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free