Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfvertar jag både fabrikerna och pappersbruket, och det
ska inte dröja länge förrän de där aktierna äro riktigt
fina papper, du!»
»Jag förmodar att . . . att min vördade broder
behagar skämta,» inföll Brehm mycket osäkert, »och
att . . .»
»Det skall du inte göra,» fortfor konsuln mycket
allvarsamt, »ty jag skämtar inte alls. Hvarken
riksbanken eller vår bank ska förlora ett öre, och inom
ett år ska den Hoilertska svindeln vara förvandlad till
en god, solid och hederlig affär, som själfva
landshöf-dingen kan gå in i som bolagsman, ifall det roar honom.»
»Ja se där! Kunde jag inte tro det!» ropade
Brehm med helt och hållet ombytt röst. »Och när så
är, så tar jag naturligtvis tillbaks, hvad jag nyss —
hm! — i betraktande af vissa omständigheter — och i
fråga om de där aktierna ...»
»Ja, dem behöfver du inte ta tillbaks,» sade konsuln
på sitt torrt humoristiska sätt, i det han stoppade
konvolutet i bröstfickan.
»He he, skämtsam som alltid!» skrattade Brehm
för att dölja sin förlägenhet, hvarpå han vände sig till
Soldin med utsträckt hand. »Och du får inte undra
på, min hedersbroder — och din älskvärda fru torde
benäget ursäkta — hm! Herre Gud, ett litet
missförstånd kan ju så lätt — i betraktande af . . . men
det är ju sant! Jag har alldeles glömt att hembära
min vördnad för i förgår — hm! den magnifika
middagen ...»
Och när Agnes och Soldin bugade sig helt af mätt,
vände han sig mycket generad till konsuln med ett
tveksamt:
»Hm, hoppas att brors reumatism ...»
»Den är borta, du!» ropade konsuln muntert. »Jag
hade bestämdt satt mig i ro alldeles för tidigt.»
»Jaha — hvad sa jag i förgår?» ropade Brehm
och repade mod på nytt. »Men nu ska jag inte längre
uppehålla. Hm! Hoppas att fortfarande få vara
innesluten uti . . . hm! . . . Mjuka tjänare, mitt herrskap!»
Och den värde rådmannen gjorde upprepade
bugningar till höger och vänster och drog sig baklänges
tillbaka åt tamburen, då dörren till de inre rummen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
