Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.
Nu var det vinter och led framåt jul, den tid på
året då till och med den mest inbitne enstöring känner
åtminstone ett svagt behof af andra människors sällskap.
Om det är den gamla, nordiska midvintersfestens
ned-ärfda minnen, som ligga kvar i blodet, eller om det är
tanken på frälsarbarnets födelse, som stämmer äfven
den värsta egoist till mindre själf viska förnimmelser,
det är en sak, som psykologerna må tvista om. Ett
faktum är det i alla fall, att vid julen är girigheten
mindre snål och äfven den mest folkilskne får ett drag
af försonlighet öfver sitt gallsprängda ansikte. Händer,
hvilka annars knipa till om slanten eller brödbiten som
riktiga järnklor, kunna då blifva mjukare och öppna sig
en smula, och ur den envisast tillstängda loge kan en
kärfve hafre komma fram och bindas på grindstolpen
till föda åt tättingarna, som samlas från skogshulten
och ängsbackarna.
Per Lars var nog en snål karl — det hade han
lärt sig af erfarenheten — men jul ville han ändå hafva
i sin stuga, så ensam han än var. Han hade haft det
alla år se’n han blef ensam — det vill säga, han hade
granrisat golf vet i stugan, lagt på en stor brasa i spisen,
låtit den brinna hela kvällen och tändt två grenljus
inne i kammaren. Grenljusen hade han alltid fått byta
sig till utaf nämndemansmor, som enligt gammal vana
stöpte dem själf och hyste ett utomordentligt förakt för
allt hvad stearinljus hette, åtminstone så länge julen
varade. Grisen hade han slaktat och låtit sälja inne i
staden, och utaf räntan hade han själf lagat i ordning
julmat åt sig, ty han hade tjänstgjort som kock också
på korvetten och kunde således äfven med finare
matlagning. Buteljen i skåpet var påfylld med ordentlig
konjak och hade fått till sällskap en annan med renadt
uti, så nu tyckte Per Lars att han riktigt skulle kunna
moja sig under julen.
10. — Från stad och land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
