- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
148

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Per Lars hörde att det var en kvinna som talade,
och han tog sig en lång betänketid, innan han kunde
blifva ense med sig själf om hvad han skalle göra.
Men i detsamma tog blåsten i ett väldigt tag, så att
det storknakade i luckorna och rök och gnistor slogo
ut från spisen och långt in i stugan, och hur försiktig
än Per Lars var, kunde han ändock icke låta bli att
tänka på att det just inte var väder att vara ute i för
ett kvinnfolk.

Han gick med långsamma steg till dörren och
öppnade den försiktigt — såg en hvit skepnad där ute i
farstu valen, trodde att det var ett spöke och ämnade
slå igen dörren, då den hvita skepnaden trängde sig
emellan och kom in i stugan, medan Per Lars, alldeles
betagen af häpnad, tog några steg baklänges och nu
till sin förfäran såg att den hvita skepnaden var en
pnöhöljd kvinna med ett bylte på armen.

Hon stängde dörren bakom sig, skakade af sig litet
af snön nere i vrån, tog sedan några steg fram emot
spisen, lät elden gassa på sig ett par ögonblick och sade
sedan, ännu darrande af kylan där ute:

»Gu* välsigne er som öppna’ åt oss stackare. Jag
trodde vi skulle få frysa ihjäl båda två i den förskräckliga
snöblåsten.»

Och när hon nu vecklade upp byltet, som hon bar
på armen, tappade Per Lars pipsnuggan af förskräckelse,
ty ur byltet höjde sig ett halfkväfdt skrik, och hur
litet än Per Lars förstod sig på sådana saker, så kunde
han likväl begripa att skriket kom från ett barn.

3.

Per Lars’ första förnimmelse, när han efter en stunds
funderande kom underfund med hur det stod till, var
en gränslös förvåning. Ett kvinnfolk med en barnunge!
Den nästa var förargelse. Han tömde sista skvätten ur
muggen, satte den med en skräll tillbaka på bordet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:32:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhstadland/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free