- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
166

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för skjutsko]ans räkning, kommo in i stället och satte
sig på teknologernas plats, där de snart ägnade sig åt
samma lugna verksamhet som deras korpulenta granne.
Och när tåget väl satt sig i gång igen, tyckte Pelle att
han kunde drista sig att åter upptaga det afbrutna
samtalet.

»Det är allt skada att det inte ska vara något
jul-före !» sade han, i det han inom sig förargade sig åt
att han inte kunde hitta på något bättre än den vanliga
räddningsplankan vid alla kantrade samtal, den om
väderleken. »Såvida det inte är mera godt om snö
norr ut.»

»Ja, jag tycker så vådligt mycket om att åka
kälk-backel» svarade hon.

»Ska fröken fara långt?» frågade Pelle, utan att
vidare fästa sig vid kälkbacksfrågan.

»Åja, det är några mil norr om Upsala.»

»Kors! Det är alldeles som jag, det!»

»Jaså, ska ni . . . ska ...»

Hon tvekade synbarligen om hvad hon skulle kalla
honom, och Pelle tog genast tillfället i akt och skyndade
sig att säga:

»Jag får kanske nöjet att presentera mig, eftersom
vi komma att ha sällskap*en bit. Mitt namn är Per
Lnndell, notarie i Kammarrätten.»

Här narrades visserligen Pelle en smula, ty notarie
var han inte ännu, men inte kunde han ha hjärta att
låta den unga flickan vrida munnen ur led på sig med
den långa titeln: »herr extra ordinarie kanslisten», och
han hade dessutom grundade förhoppningar om att
kunna bli notarie om ett eller annat år, så han gjorde
sig just inte vidare samvete öfver den lilla själfgjorda
upphöjelsen.

»Och mitt namn är Anna Borg,» svarade den unga
flickan med en liten böjning på hufvudet. Men sedan
det var gjord t, tittade hon åter ut genom fönstret,
tydligen i akt och mening att, om samtalet skulle
fortsättas, så var det han som fick draga försorg om det,
och inte hon.

Men Pelle tvekade och såg fortfarande på profilen.

Det var visserligen ingen grekisk profil som
afteck-nade sig mot rutan, men det hindrade inte att den var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhstadland/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free