Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Af en obekant, menar fröken!»
»Nej det menade jag inte precis.»
»Nå men, hvad menade fröken då?»
»Af en herre som jag träffar första gången, menade
jag. Dessutom kan jag mycket väl kosta på mig en
kopp kaffe själf, om jag vill!»
»Tviflar visst inte på det!» sade Pelle. »Det var
bara en gammal, ful vana utaf mig —»
»Den är visst inte ful, men den kan ibland vara
litet . . . litet ... jag vet inte riktigt hur jag skall säga.»
»Säg närgången, så träffar fröken nog det rätta!»
tilläde Pelle. »Men emellertid bli vi nog utan kaffe
båda två, om inte fröken skyndar sig litet.»
»Kanske att vi hinna ändå!» sade hon hastigt, i
det hon steg ned på perrongen. »För inte ska notarien
gå miste om sitt kaffe för min skull!»
»Förlusten vore väl inte så stor!» menade Pelle, i
det han gick före henne in i väntsalen, där han genast
beställde två koppar kaffe med småbröd.
»Hvar vill fröken sitta?» frågade han sedan
tämligen stramt.
»Jag tycker vi kunde sätta oss här,» svarade hon
helt osökt och naturligt, i det hon visade på ett bord
vid fönstret utåt planteringen.
»Ja, går det verkligen an att vi sitta tillsammans?»
frågade Pelle med skalken i ögat, men med det djupaste
allvar på läpparna.
»Kanske det inte gör någonting ändå,» svarade hon
på samma sätt som han.
»Vi ha ju alltid bordet emellan oss, och det ha vi
inte haft i kupén,» inföll Pelle tämligen oeftertänksamt;
men som kaffet i detsamma kom fram, märkte han inte
att den unga flickan blef röd ända upp till örsnibbarna,
och om han också märkt det, så är det inte alls troligt
att han hade förstått det. Han blef därför mycket
förvånad, när hon skyndade sig att dricka ur sitt kaffe,
stiga upp och gå fram till disken för att betala det och
genast gifva sig af ut ur väntsalen, innan han ännu
druckit ur halfva koppen. Men det förargade honom
att hon hade så brådtom, och när han inte kunde få
en konjak till kaffet, tog han i stället en kopp till, åt
upp allt småbrödet och rörde sig inte ur fläcken förrän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
