Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stationsklockan förkunnade att tåget skulle gå. Då
betalade han och skyndade ut på perrongen, gick direkt
fram till sin tredjeklassvagn, kastade en hastig blick
på dörrens nummer och steg upp uti den i samma
ögonblick som konduktören stängde dörren och han på
stående fot måste visa honom biljetten. Därpå gick
han fram och skulle intaga sin plats vid den unga
flickans sida, men tvärstannade midt på gången och
trodde inte sina ögon. Hade han rusat in i oriktig
vagn eller ... Ja, det måtte han ha gjort — ty på
platsen vid fönstret satt en student med mössan på
sned och cigarren i munnen, och när han kastade ögonen
upp till näthyllan i taket, så såg han att både
nattsäcken, hattasken och schalen voro borta Men den
som däremot var kvar det var den tjocka slaktaren på
platsen midt emot Pelles egen. Nu var han likväl
vaken och flåsade som om han nyss varit ute och
sprungit.
När han fick ögonen på Pelle, nickade han åt honom
som åt en gammal bekant och ropade:
»Jag hann opp i stan och fick mej ett par supar
ändå! Fan, att di inte ska få ha utskänkning på sta*
tionerna! Narra en syndare att springa andan ur halsen
på sig!»
Pelle svarade ingenting, men satte sig ner på sin
gamla plats och började fundera på hvad som hade
förefallit. Hans granne hade helt visst sökt upp en
damkupé — och där satt han nu och började draga
sig till minnes sin lösmynthet rörande det där bordet,
som inte fanns i kupén. Han blef förargad på sig själf,
på hela världen, på slaktaren och upplandsbönderna —
men mest förargad blef han ändå på studenten, som
satt och rökte, och det på samma plats där den unga
flickan nyss satt och såg söt ut.
»Det här är ingen rökkupé!» yttrade han helt
snäsigt åt studenten.
»Å tusan, är det inte?» svarade denne helt lugnt
i det han blåste ut ett tjockt moln af rök rätt i
ansiktet på Pelle, därpå såg han sig omkring och fortsatte
med ett uttryck af hånfull förvåning, som förargade
Pelle ännu mera: »Ja, i det fallet så ursäktar jag
herrarna.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
