- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
171

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN JULFÄRD.

Och därmed steg han npp, promenerade helt trankilt
förbi slaktaren och Pelle och gick ut genom dörren till
rökkupén, som var i andra änden af vagnen

»Den där va’ någe fräck, den!» utbrast slaktaren
och gäspade. »Då tyckte jag mer om lilla tösen, som
satt där nyss. Hvar gjorde herrn åf henne nå’nstans?»

»Jag kände henne inte,» svarade Pelle ännu mera
förargad och flyttade sig fram till fönstret, där han
lutade hufvudet mot väggen. »Hon gick väl ur i Upsala,
kan jag tro.»

»Hå kors,» pustade slaktaren, »jag trodde ni va’
fästfolk, jag. Och jag satt just och gratulera herrn för
mig själf, för det va en rar tös — ja, så va’ det bra
med!»

»Det vet herrn visst, som satt och sof hela vägen!»
sade Pelle ännu mera förargad.

»Ja, det förstås att jag sof — men si, på järnväg
sofver en bara så där på tre kvart — och hvar gång
jag titta opp, så såg jag det där lilla trynet framför
mej!»

Och som nu bänken var tom för öfrigt, så sträckte
slaktaren ut sig och somnade till fullo med alla
fjärdedelarna på en gång.

Vid nästa station hade tåget fem minuter på sig,
och Pelle gick under tiden ut och tog sig en promenad
längs efter perrongen. Hvar gång han gick förbi
någon af damkupéerna, kastade han en hastig
snedblick på fönstret, men han såg bara gamla fruar och
några barn — något flickansikte kunde han inte få
reda på. När han kommit till slutet af tåget vände
han om igen för att komma tillbaka till sin vagn, och
när han gick förbi den damkupén som var närmast
denna, tyckte han sig se skymten af ett hufvud, som
hastigt försvann, när han tittade dit. Det klack till i
honom, men han låtsade om ingenting, utan gick stadigt
förbi; men när han väl kommit bort en tre, fyra steg,
vände han sig hastigt och tämligen oförbered t om, och
nu såg han ett hufvud i fönstret och ett par välbekanta
gråblå ögon, som tittade efter honom. Men hufvudet
försvann som en blixt, och fast Pelle kände ett trotsigt
begär att gå fram till fönstret och säga någonting riktigt
spetsigt, så behärskade han sig likväl och steg upp i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhstadland/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free