- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
184

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon såg först helt häpen ut, men hämtade sig
genast och sade med ett leende:

»Nej se! Vi träffades verkligen ändå!»

Därpå räckte hon Pelle sin hand, tryckte den helt
lätt och vände sig till det äldre fruntimret samt yttrade
helt obesväradt:

»Här får jag presentera för moster notarien
Lundell, som morbror och jag talade om. Och det här är
min kusin Elsa, och ...»

I detsamma spelades valsen upp och presentationen
afbröts helt hastigt. Pelle bugade sig, den unga flickan
tog hans arm och de begåfvo sig af ut till dansen.
Medan de hvilade ett tag, passade Pelle på och utbrast
helt oförbered t:

»Nå, får man den äran att gratulera?»

»Till hvad då?» frågade hon och såg på honom med
stora ögon.

»Till den blifvande förlofningen!»

»H vilken förlofning?» frågade hon på nytt, ännu
mera storögd.

»Kors! Den ska ju eklateras på trettondagen,
hörde jag!»

»Jaså, kusin Elsas! Ja, jag tror det. Men
hvarför gratulerar notarien mig till den?»

Nu var det Pelles tur att bli förvånad. Han blef
alldeles eldröd öfver hela ansiktet, han stammade några
obegripliga ord, och det var först efter en bra stund
som han kunde någorlunda begripligt få fram:

»Och jag som trodde att.. . att det var fröken,
som ...»

»Jag?» frågade hon skrattande. »Nej för all del!
Men ska vi inte dansa nu? Valsen är visst snart slut.»

Det lät inte Pelle säga sig två gånger. Det var
verkligen inte mycket kvar af valsen, men ändå tyckte
han sig aldrig ha varit så uppe i sjunde himmeln som
under den korta stund den varade, och när han aflämnat
sin dam hos hennes vördnadsvärda släkting, måste han
ut för att skaffa sig ett glas punsch. Där träffade han
gubben Ström och den unge mannen, som nyss dansat
med den täcka reskamratens kusin. När den unge
mannen skyndat ut för att bjuda upp till en ny dans,
sade Pelle till morbrodern:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:32:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhstadland/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free