Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det ska inte vara många, detl» fortfor Falk
muntert. »Grefvens de ä’ så rasande förnäma, och
kronofogdens ha ju fått sorg efter äldsta dottern!»
»Hvad säger herr Falk? Har Majken ...»
»Nej, nu ska inte fröken ta’ så illa vid sig — hon
är inte död — hon har bara gift sig sen herrskapet
for hemifrån.»
»Usch då, så herr Falk skrämde mig! Det måtte
väl inte vara något att sörja öfver!»
»Nej, nog är det en töcken där ’sorg i rosenrödt’,
som någon af våra poeter talar om; men sorg var det
i alla fall, för hon och hennes man reste till Ryssland
med detsamma. Han hade fått en bra plats som
skogs-ingeniör uppe vid Ladoga någonstans.»
»Hu då, dit skulle jag inte vilja fara!» utropade
Sara med en lätt rysning. »Tänk hvad där skall vara
kallt !»o
»Å, jag tänker det reder sig, när man är två,»
sade Falk muntert som förut och ämnade just fortsätta,
då Emmy i detsamma ringde af telefonen där ute och
kom tillbaka in i rummet.
»Pappa säger att det är alldeles omöjligt i dag,
för det är plenum i utskottet,» sade hon hastigt, i det
hon kom fram till Falk; »men han ber herr Falk
ändtligen komma i morgon klockan elfva och så att
herr Falk stannar kvar hos oss till middagen. Och han
tilläde, att herr Falk får inte säga nej — inte på några
villkor!»
»Ja, då har jag väl ingenting annat att göra än
att underkasta mig, kan jag tro,» svarade depne.
»Åja, jag försäkrar att herr Falk kunde råka ut för
värre,» inföll Sara helt näbbigt.
»Det är jag alldeles öfvertygad om,» svarade denne
med en hastig blick på Emmy. »Men nu skall jag
inte längre falla besvärlig — jag har dessutom åtskilligt
att uträtta, och ...»
»Välkommen då i morgon!» sade Emmy, utan att
göra någon min af att bedja honom stanna.
»Tackar så mycket!» svarade Falk, steg upp och
bugade sig, räckte först Emmy och sedan Sara handen,
tryckte deras händer kraftigt och aflägsnade sig lika
lugnt, men betydligt mera obesväradt än han kommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
