Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och skog, öfver hagar och ängar. Å, att få vara ensam
där ute och inandas den rena, stärkande luften, medan
man stålskodd flög fram öfver skogssjöns blanka
is-spegel, eller på skidor rusade ned utför backsluttningarna,
som omgärdade hennes barndomshem, det kära, kära
hemmet, där hon en gång hade haft en mor att älska, en
far att se upp till, en ljus och leende framtid att drömma
om! Och hvad hade det nu blifvit af allt detta? Hennes
mor var död, hennes far hade öfver hustruns nyss slutna
graf räckt sin hand åt en kall, hjärtlös kokett, som hon
hatade — och den ljusa framtiden? Såg den inte lika
mörk och nedsölad ut som gatan därutanför, full som
den var af äflande skaror, som knuffade hvarandra för
att komma först till ett förvärf, som lockade, ett nöje
som var falt eller en plats, som man kunde slå sig
fram till genom att sparka undan någon annan?
Och ju längre hon satt där stirrande utåt, desto
klarare trädde de framför hennes inre syn, de resliga
furorna med sina snöfransar, de vågiga höjderna med
sina branta stup ner mot sjön, och där borta på andra
sidan dalen den hvita kyrkan med sin höga spira, som
förtonade sig mot den klara vinterluften, medan
smides-hamrarnas klang gaf genljud vida omkring i den
vinter-klädda nejden och det eldröda skenet från smälthyttan
kastade ett bjärt rosenskimmer öfver den skarfrusna
snön.
Ja, där var hennes hem, det kände hon nu starkare
än någonsin; här var hon endast en främling, och hon
skulle aldrig kunna blifva något annat.
»Såvida inte,» tänkte hon helt ofrivilligt, »det skulle
komma någon, som . . . Ånej, någon sådan kommer
det nog inte — och detsamma kan det vara!»
Och med ett trotsigt kast på sitt vackra hufvud
vände hon sig ifrån fönstret, där just ett par unga
herrar gingo förbi och kastade mördande blickar uppåt,
blickar som likväl endast träffade hennes krusiga nacke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
