- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
313

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brukspatronen ville ovillkorligen att Jansson skulle
spänna för släden och kuska henne bort till gumman,
men Emmy var envis och ville på inga villkor afstå
ifrån sin föresats.

»Tänk bara, pappa lilla, så länge det är se’n jag
hade skridsko på foten!»

»Ja, just därför! Och så kan det finnas råkar.»

»Så fort tänker jag inte åka att jag inte ser dem!
För resten, råkar den här tiden 1 Inte finns det sådana
nu, pappa!»

»Ja, det kan man aldrig veta! Om du åtminstone
hade någon med dig!»

»Nej men, snälla pappa, jag är väl inte någon
barnunge heller!»

»Nej, det är du inte, men emellertid sitter jag här
hemma och är orolig för dig!»

»Det skall du inte vara, pappa. Passa du på under
tiden och tala med herr Falk om de nya ledningarna
till storgrufvan. Han skulle ju visa (lig ritningarna till
dem i dag.»

»Han skulle, ja! Men så måste han ju ge sig af
bort till Lerhyttan i morse — det var något krångel
med pumpverket, så han kommer nog inte igen förrän
mot kvällen. Och så tycker jag inte om luften — det
står några moln öfver skogen där borta; få se om det
inte blir snö.»

»Snö nu, i det här klara solskenet? Nej, pappa
lilla, blir det, så inte blir det förrän i morgon!»

»Skulle det bli, så får du inte ge dig af hemåt
öfver sjön igen, utan då skickar jag Jansson med släden
efter dig. Hör du det, Emmy!»

»Ja, pappa lilla! Men det behöfver du inte — om
ett par timmar är jag hemma igen.»

Och i sin korta pälskofta, med det burriga håret
inneslutet i en skinnmössa, med skinnbrämad grå
kläd-ning, som räckte henne till fotknölarna, mörka damasker
öfver kängorna och yllefodrade handskar på händerna,
begaf sig Emmy af neråt sjön i det vackra, soliga
vintervädret. Den väl ombonade korgen hade hon på
armen, skridskorna hade hon bundit fast vid skärpet
under koftan, och så skyndade hon muntert framåt
öfver den knarrande snön, medan den friska vinter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhstadland/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free