- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
317

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Ja, det gjorde hani Och det bå’ för han inte
skulle förkyla sej och för han inte skulle gå dit igen,
satbytingen! För resten dalja* han bara omen med
näfven, så det va* nog inte så farligt. Och Andersonskan
hon skulle då rakt kunna gå i ell’n fÖr’n, om det så
vore; och det ville nog de andra göra med, utom några
utbölingar förståss, som tycker att han håller för mycket
ordning med dem. Men nu har allt kaffeskvätten
klarnat, och om jag flnge b ju’ frökna på en kopp varmt,
så blefve jag riktigt storgla’.»

»Det får ni visst, mor Stina 1 Det skall smaka
godt, innan jag ger mig af igen.»

»Jesses, frökna tänker väl allri skrinna hemåt igen
heller?» ropade gumman förskräckt. »Det börjar te’
skymma på, och ho’ kan ju rakt åka vilse, vet jag!»

»Det har ingen fara! Ännu är det ju alldeles ljust,
och det går som en dans att komma hem.»

»Ja, men om det blir yrväder då? Det har huggi’
i bena på mig hela natta, och kråkera skrek så illa i
måros. Om spektorn ändå komme igen, så frökna
kunne ha nå’n me sej — han sa’ att han skulle titta
in på hemvägen, och om frökna bara ville vänta lite’
te’ . . .»

»Ja, men då blir det ju ändå senare, och för resten
reder jag mig nog själf,» afbröt Emmy, som nu fick en
ovanlig brådska, den hon inte själf kunde göra sig reda
för. Hon drack hastigt det varma kaffet, lofvade att
komma igen så fort som möjligt, tog den tomma korgen
på armen och skyndade ut utan att akta på gummans
föreställningar. Med raska steg ilade hon utför backen
och ned till landsvägen samt därifrån öfver den sanka
strandremsan ner åt sjön, där hon satte sig på en
uppdragen ökstock för att spänna på sig skridskorna.

Hon hade inte väl hunnit spänna på sig den ena,
när ett hvasst och hvinande vindkast kom svepande
öfver sjön och förde med sig en tät yrsnö, som slog
henne i ansiktet. Öfverraskad tittade hon upp, men
såg nu att både vindilen och snön kommo från en
enstaka molntapp och att den spegelblanka isytan låg
framför henne klar och tydlig. Motsatta stranden såg
hon likväl icke, men det brydde hon sig icke om,
spände hastigt på sig den andra skridskon också, fattade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhstadland/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free