Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Bo-bolagsman?» upprepade Falk öfverraskad och
reste sig till hälften från stolen. »Nu skämtar
brukspatron bara. Jag har ingenting att sätta in i en så
stor affär som den här.»
»Är herrn alldeles utan tillgångar då?» frågade
brukspatronen vidare med samma granskande blick som
förut. »Har herrn ingenting alls att vinka på?»
»Ingenting, utom mina två armar och de kunskaper
jag kunnat förskaffa mig!»
»Nå, och om jag anser det för kapital nog då,
hvad säger herr Falk om det?»
Den unge mannen kunde ingenting svara. Det
kom öfver honom alldeles för plötsligt och oväntadt,
och han bara stirrade på Jäger, som efter några
ögonblick fortfor med butter rättframhet:
»Seså, blif nu inte så förbluffad för det! Jag
menar hvad jag säger! Herr Falk ska inte tro att jag
är någon sådan där idealist, som inte sätter värde på
penningen och vet hvad den duger till. Tvärt om!
Men jag vet också hvad ett par duktiga armar och
gedigna kunskaper i facket ha för ett värde, och hör
nu på hvad jag har funderat ut. Herr Falk blir
meddelägare i bruket och sköter affärerna här efter bästa
samvete och förmåga, och jag bosätter mig i Stockholm
i höst med min hustru och Emmy — min hustru trifs
inte bra på landet, och så är jag närmare mina båda
gifta döttrar och mina båda mågar — och det kan
kanske behöfvas! Se herr Falk, jag ska säga att
konsuln ...»
»Ja, herr brukspatron,» inföll nu Falk, som under
tiden hunnit bekämpa den första öfverraskningen, »skulle
inte konsul Berger vara en lämplig bolagsman, han med
sin vana vid stora affärer ...»
»Och sin kompletta ovana vid att sköta en stor
arbetarbefolkning? Nej tack, honom vill jag inte ha
hit, då blef nog den sista villan värre än den första.
Och min andre måg, doktorn ...»
»Ja, han vore kanske inte så lämplig,» medgaf
Falk med ett leende, »om han också kunde sköta dem
som de voro sjuka till!»
»Nå, ser herr Falk det! Således återkommer jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
