- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
332

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rummet i flygande fart. Emmy ångrade sig genast och
ämnade just säga ett försonande ord, medan dörren
ännu var öppen, men hön hann det inte, ty nu hörde
hon faderns steg, som närmade sig från skrifrummet,
och hon hann nätt och jämt stiga upp från stolen, då
Jäger öppnade dörren och kom ut i salen.

»Nej se, är du där, min flicka!» ropade han gladt
och kom emot henne. »Nå, har du hvilat ut nu riktigt ?
Men hvad vill det säga, du haltar ju! Har du gjort
illa dig?»

»Nej, kära pappa, det är ingenting alls,» svarade
Emmy hastigt och gick så stadigt hon kunde öfver
golfvet, »jag är bara litet öm i fotterna — det är nog
af ovana vid skridskorna, kan jag tro.»

»Ja, se där, hvad sa’ jag? Du skulle ha stannat
kvar uppe hos gumman och väntat på mig och Jansson,
så hade du fått åka hem litet bekvämare. Emellertid
var det tur att Gunnar var ute åt samma håll!»

»Gunnar?» frågade Emmy och såg retsamt
förvånad ut.

»Ja — jaha — det var så rätt, det! Du vet ju
inte af ännu, att...» svarade brukspatronen med en
viss förlägenhet, som han likväl sökte dölja under ett
tvunget skratt, »att jag proponerade brorskål med min
disponent i går afton — jaja, det vill säga, han kallar
mig för farbror och jag honom för Gunnar — men kom
in nu till mig och sätt dig i min gungstol, så du får
hvila fotterna litet — jag tyckte att jag inte kunde
göra mindre än så, eftersom han skall bli min kompanjon
och sköta hela bruksaffären efter sitt hufvud. Men hur
är det, du ser inte mycket belåten ut med de där
nyheterna? Har du kanske någonting att anmärka mot
saken eller mot honom?»

»Nej, kära pappa, inte direkt. Du gör naturligtvis
som du vill; men tycker du inte själf att den kommer
tämligen tidigt, den där förtroligheten?»

»Tidigt? Det kan jag inte finna! Jag skulle kanske
vänta med att försäkra mig om honom till dess det
kommit någon annan och knipit bort honom för mig?
Nej, tack så mycket, sådana karlar som Falk växa
sannerligen inte på trän som skägglafvar — tro du mig!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhstadland/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free