- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
345

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men nu går fröken bestämdt ledigare redan, nu tror
jag att vi kunna öka farten litet.»

»Nej, låt oss stå här litet vid fönstret. Å, så
vackert det är ute!»

»Ja, inte sant, det är härligt? Men om vi ska stå
här, så får fröken allt stödja sig litet tyngre på min
arm, annars kan knäet bli sämre igen »

»Hvad det nu skulle vara vackert ute på sjön!»
sade Emmy efter en Jiten stunds tystnad.

»Inte så vackert som i går . . . morse!» inföll Falk
och såg på henne med en varm blick.

»Ja, det kan så vara,» svarade Emmy leende, »ty
i går eftermiddag var det så lagom vackert.»

»Jag tyckte att det var nästan vackrare då!»
utbrast Falk hastigt.

Nu var det Emmy som ville fortsätta promenaden,
och när de gått ett par slag genom rummet, sade hon,
i det hon ville draga tillbaka handen, som låg på
hans arm:

»Nu kan jag bestämdt gå utan att stödja mig.»

»Nej, gör inte det — ännu. Om fröken är riktigt
försiktig nu, så kan fröken bestämdt gå ner och möta
sin syster sedan. Behåll därför min arm.»

»Ja, men herr Falk blir trött.»

»Trött? Jag blef ju inte trött i går — hvarför
skulle jag då bli det i dag? Jag blir egentligen aldrig
trött af att gå.»

»Inte af att bära heller?» frågade Emmy litet
oförsiktigt-

»Åtminstone inte af så lätta bördor som den jag
hade i går!» svarade Falk Jifligt, och han ämnade just
fortsätta det farliga ämnet, då i detsamma bjällerklang
hördes på afstånd och Emmy helt hastigt släppte hans
arm och skyndade fram till fönstret.

»Nu komma de!» ropade hon och såg utåt. Därpå
vände hon på hufvudet och sade helt trotsigt till Falk,
som stannat strax bakom henne: »Nå, ser herr Falk

nu att jag kan sköta mig själf?»

»Ja, jag ser nog det. Men utför trappan får fröken
inte gå ensam.»

»Får jag inte? Det vore väl märkvärdigt!» sade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhstadland/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free