Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fackman och inte en som bara representerar på kaféer
och restauranter!»
»Jaså, och nu är det således den herrn som spelar
husbonde på Stålhamra? Nå, det var ju förbaskadt
intressanta nyheter, det här! Och han är hygglig och
treflig, säger du? Nå, så mycket bättre! Då ha ju
systrarna så angenämt som helst, och jag behöfver inte
göra mig samvete af att lämna Lisen där borta, hur
länge hon behagar!»
»Nej, det förstås, så mycket mer som lilla Sven är
alldeles förtjust i honom! Kan du tänka, att först så
ville han prompt kalla honom pappa!»
»Ville han? En sådan liten raljör!» ropade konsuln
skrattande och steg upp, fortsättande på samma vis,
fastän Jäger tyckte att skrattet just inte lät vidare
naturligt: »Jaja, då fattas det ju bara att Lisen säger
du åt honom, så kunna de riktigt lefva ’en famille’!
Men nu får jag lof att gå — hälsa svärmor — vi
träffas väl!»
»Ja, och du skrifver väl till Lisen och ber henne
komma tillbaka så fort som möjligt?»
»Det tror jag inte jag bryr mig om! Vill hon
dröja, så gärna för mig. Men det var sant, vill du ha
några stamaktier i det där nya bolaget, så kan jag
alltid skaffa dig en tjugu eller trettio stycken ... du
ska få dem till pari, fast de redan stå betydligt högre.
Jaså, han är treflig och glad, den där Falk — det såg
han mig just inte ut för!»
»Ja, du vet ju att utseendet bedrar ibland. Och
så sjunger han utmärkt bra — en riktigt vacker
baryton, du!»
»Nå, då kan ju Lisen och han ta’ sig en liten
duett emellanåt!»
»Och Emmy ackompanjerar dem, ja! Åja, de ha
nog rätt trefligt tillsammans!»
»Visst fan ha de det! Vet du, det var riktigt
lugnande att få höra det här, kära svärfar! Det ska
jag riktigt tacka dig för!» sade konsuln och tryckte
svärfaderns hand så att det knakade i fingrarna, hvarpå
han rusade ut på dörren i flygande fart.
Brukspatron skakade först på sin klämda hand,
gick sedan fram till fönstret och tittade ut på gatan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
