- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
363

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

där han såg sin måg, med hatten emot vanan
neddragen i pannan, kasta sig upp i en väntande droska
och kuska af i rask vändning ner åt staden. Medan
han stod där, öppnades dörren till det inre rummet,
och fru Helene kom ut.

»Nå, fick du veta något?» frågade hon, i det hon
lade handen på hans axel. »Erkände han, om det var
något snedsprång?»

»Nej, det gjorde han inte!» svarade Jäger och
vände sig om, läggande armen om hennes lif. »Men
vet du hvad jag gjorde?»

»Nej, hvad gjorde du då?» frågade hon nyfiket.

»Jo, jag tror nästan att jag gjorde honom svartsjuk
på Gunnar Falk! Kanske det kan bota honom, du!»

»Tror du verkligen att det hjälper?»

»Ja, det brukar vara ett bra sätt att korrigera
lättsinniga äkta män — har jag hört sägas,» tilläde
Jäger försiktigtvis.

»Det ska jag komma ihåg,» sade fru Helene
koketterande, »ty ingen af er är att lita på, ni må nu vara
unga eller gamla. För resten lär han väl inte bry sig
om det, när han vet att Emmy är där nere, kära du!»

»Säg inte det, Helene!» inföll nu Jäger allvarligt.
»Det finns ungherrar som ha mera smak för att kurtisera
unga fruar än unga flickor. Inte för att jag tror Gunuar
vara af den sorten — men man kan aldrig veta — och
så pass försigkommen fruntimmerskarl är nog Göran,
att han känner till det.»

Fru Helene svarade ingenting på detta, kanske just
därför att hon hade litet dåligt samvete i den vägen
och anade, att hennes gamle man tänkte på sin
systerson, löjtnanten.

21.

Något öfver en vecka hade förflutit, sedan
brukspatronen lämnat Stålhamra, och samlifvet där gick sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhstadland/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free