Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en liten sned stuga vid sydvästra sidan, där stranden
var litet ländigare, och i den hade han nu bott ensam
i öfver tjugo år ända sedan Kajsa Stina dog. Hon hade
inte varit hans hustru, men de hade bott tillsammans i
många år, ända sedan hon råkade i olycka för en
skeppare, som en vacker dag seglade ifrån både henne
och gossen, som han skaffat henne.
Det var just ingen som ville veta af Kajsa-Stina,
sedan det hände henne; inte så mycket för att hon
skaffat sig en pojke — det är man inte så värst
nogräknad med ute i skärgården — utan därför att hon
inte ville skiljas vid honom.
»Människan kan väl vara golik i och för sig själf,»
menade bönderna; »men inte kan en väl ta’na med
tocke där påhäng! Ville hon bara lämna bort pojken, så !»
Men se, det ville inte Kajsa-Stina »på villkor», som
det heter därute.
Och det var inte långt ifrån att både gossen och
hon fått svälta ihjäl, när Mattias — han hette inte
»Kråk-Matts» då ännu — en vacker kväll kom knogande
upp till backstugan, där hon fått husrum hos en gammal
änka, som varit god vän till hennes mor och som var
lika fattig som hon själf.
Kajsa-Stina såg honom komma uppför gångstigen
med en korg på armen, och hon visste rakt inte hur
hon skulle bete sig vid det mötet. Hon hade klart för
sig att Mattias tyckt smått om henne, innan skepparn
kom, och därför skämdes hon värre för honom än för
någon af de andra.
Hon höll just på gifva gossen bröstet, och som hon
inte kunde komma undan, nöjde hon sig med att vända
sig om på pallen och vända ryggen mot dörren.
»Kommer det främmat, efter som du snor dej?»
frågade änkan, som såg litet illa.
»Ja, det såg så ut,» svarade Kajsa-Stina och blef
röd som en blod både i ansiktet och om halsen.
I detsamma tog Mattias i dörrklinkan och klef in.
»Guss fre’U sade han och stannade innanför dörren,
tittade framåt rummet och kunde väl ungefär begripa
hvad Kajsa-Stina gjorde, eftersom han också blef som
en drypande blod i synen och harklade två gånger och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
