- Project Runeberg -  Sändebref till baron Stedingk rörande några teaterförhållanden /
23

(1861) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fysiske uppfostraren, icke den andlige. En normalt,
sundt och väl utbildad kropp ger alltid och utan
ansträngning det mest" passande uttrycket åt en
själsaf-fekt, såvida man icke i de flesta fall får antaga som
regel, att stämfnan uträttar denna funktion, och endast
behöfver ett välberäknadt understöd af åtbörden,
hållningen och gången.

Men vi återgå till vår liknelse med skomakaren.
En skomakare som bildar en lärling, bildar honom
naturligtvis efter sig sjelf och derför äro alla skodon
lika hvarandra som ett bär det andra. När
skådespelaren bildar elever, så inträffar alldeles detsamma.
Ar instruktören komiker,’ så vill han naturligtvis att
alla eleverna skola blifva komiska skådespelare, — är
han tragiker så blir förhållandet omvändt. Men i
hvilket fall som helst, så blir den gifna följden den, att
vi få en massa skådespelare, alla trogna copior efter
ett enda, och ofta ganska misslyckadt original. Se
der hvarför hvarje serskild teater har sitt serskilda
sätt att tala, gå, stå, sätta sig och, som man säger,
bära sig åt.

Hvarje skådespelare har sitt eget maner, och
detta ar naturligt, såvida hvarje menniska annars har
sin egen individualitet. Den ena menniskan äter icke
lika den andra, och i allmänhet kan man påstå att
hvarje serskild person på sitt eget sätt utför hvarje

mensklig handling och rörelse skulle vi vara

så lika till sättet som till rocken, så blefve jorden
odräglig att vistas på. Men det som gäller för
hvar-dagsmenniskan, gäller icke för skådespelaren; den förres
största förtjenst är att vara sig qjelfy och just detta
är den sednares största fel. Huru mycket större fel
är det då icke att öfverflytta detta sitt eget jag på
en annan, för hvars natur det passar ungefar som en
St. Petersdöme ofvanpå våghuset vid Skeppsbron, eller
något dylikt i samma väg. Och likväl är det just
detta som alltid inträffar, då en skådespelare
instruerar elever, derför att det ligger i hvarje
yrkesmenni-skas natur att lära ut sitt yrke så som hon sjelf upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 23:11:06 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhstbf/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free