Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Hjortsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och skor eller bottmoller, hvilka på gatorna trippade fram som
om de dansat en menuett, och hvilka sällan öppnade munnen
utan att komma fram med något i madrigalstil.
Den tidens andliga prägel var ju också en helt annan än
vår. Man lefde ännu midt uppe i de skeptiska filosofernas
århundrade; det var just icke särdeles mycket man trodde på,
men på en sak trodde man absolut, på den nu från många
håll så fanatiskt förnekade lifsglädjens berättigande. Man
utgick från den synpunkten, att det vore skäl i att göra lifvet
så gladt som möjligt, dels derför att det i allmänhet var så
kort, dels derför att det i alla fall hade tillräckligt både med
sorg och vånda att bjuda på, trots detta, och när man utsade
sitt till ordspråk vordna »aprés nous le déluge», så låg det i
detta mycket mindre ett hädiskt trots, än en i det allmänna
lynnet förherrskande sorglöshet, som tyckte det vara nog med
att man brydde sig om sina egna angelägenheter, och ville låta
eftertiden sköta sig sjelf.
Som hvarje verkligt stor skådespelare var Lars
Hjortsberg derför en trogen exponent af sin tids åskådningssätt, på
samma gång som han, ledd af sitt snilles ingifvelse, var en
fulländad framställare af den universella menniskan, sådan hon
alltid varit och alltid skall blifva, oberoende af de olika
tidsåldrarnes olika sed eller osed. Moderna förbytas, bruken
vexla, men dygderna och dårskaperna blifva de samma i
alla tider.
När derfor våra nutida skådespelare återgifva sin tids
menniskor så att vi känna igen oss sjelfva med alla våra
möjliga företräden och alla våra mångfaldiga svagheter, brister och
fördomar; när de gifva oss ren, osminkad sanning, framstäld
på ett konstnärligt sätt, då hafva vi ingen rätt att säga det
vår störste skådespelare icke bildade en skola, ty då — men
också endast då — fullfölja de på ett för konsten och för
dem sjelfva värdigt sätt, den oförgätlige Lars Hjortsbergs
traditioner.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
