Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Vilhelm Almlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommande flitpenningarne i någon mån bidrogo till att man
underkastade sig det muidre ogerna än nu. Bland hans
mera bekanta roller från denna tid, då han ofta uppträdde i
komedien och det finare lustspelet, kunna följande nämnas:
Shakspeare i komedien »Shakspeare kär», Qväkaren i »Qväkaren
och Dansösen», Bolingbroke i »Ett glas vatten» och »Ministern
Baimond» i Förtalet af Scribe, i hvilka roller han förtjusade
den tidens publik med ett fint och distingueradt spel, som
väckte allmänt och berättigadt bifall. Inom det högre
skådespelet uppträdde han under denna sin kraftfullaste tid som
Fiesco, som Wallenstein, som Frans Moor, som Filip den andre,
Göran Person i Böijesons »Eric den fjortonde», som Macbeth,
samt dessutom i otaliga roller uti de mera efemera stycken
som kommo upp på och försvunno från spellistan, utan att
egentligen utöfva något epokgörande inflytande hvarken på den
eller på skådespelame.
Bland de roller från hans äldre dagar, i hvilka han
synnerligen gjorde sig bemärkt för ett fint och karakteristiskt spel,
torde, utom de förut nämda, kammarherre Brattsberg och
Amtmannen, här kunna anföras urtypen för alla tiders habila
och smidiga, enskildt hederliga, men offentligt narraktiga och
andefattiga hofmän, Polonius i Hamlet, hvars bästa represen*
tant hos oss han utan all gensägelse var och länge skall
för-blifva; titelrollen i det franska nutidsdramat Montjoye, den
egoistiske och bornerade penningfursten från det tredje
kejsardömets dagar; Markisen i »En fattig ädling», Knut Algotson i
Bröllopet på Ulfåsa, den åldrige Gustaf Wasa i Edvard
Bäckströms »Mellan brödeme», samt en mängd andra uppgifter af
det mest skiljaktiga slag. Ännu till sina sista dagar bibehöll
den aktade veteranen både själens och kroppens spänstighet,
och hans ståtliga gestalt hade lika litet böjts af åren som
hans minne hade försvagats eller intresset för hans konst hade
förbleknat.
Den 2:dre November 1858 var för Nils Vilhelm Almlöf
eu stolt dag, en hedersdag sådan som få skådespelare varit
lyckliga nog att med obrutna krafter fl fira. Det var då
fyrtionde årsdagen af hans inträde vid teatern, och denna bemär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
