- Project Runeberg -  Svenska skådespelare. Karakteristiker och porträtter /
166

(1884) [MARC] Author: Frans Hedberg With: Vicke Andrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf och Helfrid Kinmansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i Härmännen på Helgeland, hans sista, verkligt betydande
uppgift, i hvilken han bäst och lifligast i minnet återkallade den
forne Gustaf Kinmansson, sådan man hugfastat honom från
hans bästa dagar. Det sätt hvarpå han återgaf denne ädle,
på sig sjelf tviflande, men varmhjertade och sveklöse kämpe
från de gamla, hårda tiderna, var i många afseenden
mönster-gilltigt och var det icke minst i det sätt, hvarpå han visade sig
kufvad af sin lidelse for Hjördis, den starka, bittra hustrun,
som aldrig hade älskat honom och som föraktade honom for
hans svaghet, på samma gång som hon eggade honom till
dråpet på Thorolf och till holmgången med Sigurd viking, hans
bäste vän och fosterbroder. Gustaf Kinmansson återfann här
ännu en gång de bästa traditionerna från de tider, då han som
Romeo, som Axel, som Johan af Ost-Friesland fangslade sin
publik med en kraft i passionen, en adel och värma i uttrycket,
som allt mera försvunnit från våra första älskares temligen
fadda konversationstirader. Det var både lyftning och djup i
hans spel, det var gammal god, af Torsslow påverkad, klarhet
i uppfattningen och bredd i penselföringen. Han var, enligt
Adelaide Ristoris utsago, sedan hon på Dramatiska teatern sett
honom utföra doktorns roll i det från italienskan öfverflyttade
sensationsdramat »II Morte civile», på svenska kalladt Gorrado»,
den enda af alla de i detta stycke uppträdande, som spelade
god komedi af det gedigna slaget, — det vill säga, den komedi,
som är den nya tiden för tung, uppfostrad som den är vid
den spetsiga repliken och den lätta, på ytan simmande situa-

Kanske kände också Gustaf Kinmansson instinktmässigt
att tiden gått ifrån honom. Han var uppammad med
romantikens kraftiga modersmjölk, det var på det romantiska dramats
område han skurit sina bästa och varaktigaste lagrar, han
be-höfde långa, af högtrafvande patos och granna bilder
öfver-flödande tirader, för att kunna göra sin omfångsrika stämma
gällande i all dess prakt, och när dialogen i det nyare dramat
nedsjönk till salongskonversationens och balkallpratets tunna
ocb eleganta godtköpsfraser om ingenting, hvar skulle han göra
af sina klingande tonfall, sina hjertegripande accenter?

tionen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:41:06 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvsk/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free