Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gurli Ulff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mänhet göra. Jag menar sådana roller som till exempel den
öfvergifna flickan i Skvallerherrskapet i Pont-Arcy af Sardou,
eller den af samma olyckliga öde drabbade sömmerskan i
Molanders Vårflod, åt hvilka båda figurer hon gifvit all den
sympatiska farg och alt det enkla i en oförskyllad sorg, som måste
tillförsäkra dem och henne åskådames varmaste medkänsla.
Det ligger, i sådana uppgifter, öfver hela hennes framträdande
ett lugn och en tillbakahållen känsla, som man aldrig finner i
hennes så kallade tacksamma partier, der hon blifvit mest
uppmärksammad af den stora publiken.
Hennes bästa roll blifver kanske ändå Beatrice i Mycket
väsen för ingenting. Det käcka lifsmodet, den dristiga
munterheten hos denna prägtiga flicka, har hon alltid lyckats
framställa i den klaraste och behagligaste dager, och jag skulle
mycket misstaga mig, om icke den RosaMnda, som hon nu
på Nya teatern skall framställa i Shakspeares »Som ni
behagar», blir någonting i samma väg som den. Ett ytterligare
bevis på att subretten är hennes egentliga och rätta genre —
och man bör väl komma ihåg att subretten är icke altid
tjenste-pigan, hon uppträder i damens skepnad kanske oftare än man
viU medge, — gaf hennes återgifvande af Celeste i
Fregattkaptenen vid Knut Almlöfs sednaste gästspel på de kungliga
teatrame. Jag ställer den bra mycket högre än många af de
roller, som hon utfört i de stora skådespelen, och för hvilka
hon fått väldiga applåder och hela spalter af öfverflödande
beröm.
Det fins ännu ett par roller af de många hon utfört, som
jag vill omnämna med några ord. Den ena af dem är Fenella
i Den Stumma, den andra blomsterflickan, gladiatortämjaren
Glabrios dotter, i Fäktaren frän Ravenna. Båda dessa
skapelser tillhöra hennes bästa. Hennes Fenella var den starka,
fullblodiga italienska flickan, med sina sjudande lidelser och
sin glödande hämdtörst, här var hela uppenbarelsen den mest
illusoriska man gema kan få se. Hennes sydländska yttre,
hennes smidiga figur, de energiska åtbörderna, — det var
nea-politanskan lifs lefvande, och njutningen var denna gång oblan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
