Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olga Björkegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon dugde till. Och det var nog icke så mycket, när hon forst
böljade; men förmågan växte alt efter som den medfödda
be-gåfningen öfvervann de hinder, dem tekniken alltid ställer i
vägen för nybörjaren. Man såg snart att här fans ämne till
en skådespelerska af mindre vanligt slag, och det dröjde icke
särdeles länge förrän Olga Björkegren var ett namn som
började väcka uppmärksamhet. Jag tror egentligen att det var
med Dagny i Härmännen som det böljade gry för henne, och
när hon hann till Qertrud i Hamlet och till Björnsons Leonarda,
då var det hardt nära full dager. ’
2.
Jag har talat om Olga Björkegrens stämma, och jemte
hennes uttrycksfulla ögon och hennes stränga profil, hennes
kraftfullt utvecklade mund och hennes väl uppburna, harmoniskt
utvecklade gestalt, utgör den hennes mägtigaste vapen. Den
är en mezzo-sopran eller kanske snarare en altstämma med den
mest sonora och böjliga klang, och den gör en herrlig effekt i
detta, de höga sopranernas och de hvassa diskantemas
prononcerade tidehvarf.
Det är en sann njutning att höra henne tala. Man
glömmer till och med den darming på rösten, som hotat att hos
henne blifva en vana; som, någon gång använd, till exempel i
den berömda scen der Odette omtalar sina visioner under
morfinens inverkan, är af en på en gång så sann och så gripande
verkan; men som, ofta anbringad, kan urarta till ett störande
manér; man glömmer det farliga i allt detta, för att låta örat
smekas af dessa djupa och fylliga toner, i hvilka alla
själslif-vets skiftande stämningar fl sitt uttryck. Det är volym, det
är musik, det ligger en dämpad, men icke desto mindre
glödande kolorit i denna röst, som fyller åskådarrummet äfven då
hon hviskar, som träffar liksom ett elektriskt slag, när hon höjer
den i ett utbrott af smärta och förtvifian, som skakar och griper
när hon kväfver den i en snyftning eller låter den hväsa fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
