Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Gubben i Bergsbygden“ - 1. - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under det spetsiga taket med sina lappade och mosslupna
tegel, var en ganska rymlig vind, der Kajsa ibland
rumsterade om med råttorna som gerna ville vara ensamma
herrar på täppan. Från gatan var en stor inkörsport med
årtalet 1715 ofvanför, och bredvid den en så kallad
“gånglucka“, tillräckligt bred för att släppa en vandrare igenom.
Portarne voro stängda dygnet om och det lutande
planket var otvantill gameradt med fem tums höga spikar med
spetsarne uppåt, så att “gubben i bergsbygden“ kunde vara
trygg för opåräknade besök. Detta var också nödvändigt,
ty det gick i trakten ett rykte att han var en ganska tät
gubbe, och tast han ibland hela den fattiga befolkningen i
granskapet hade endast vänner, så kunde det likväl lätt
hända att något nödens eller brottets barn från aflägsnare
vrår af den stora staden, kunnat lockas till att undersöka
de gamla, grofva ekkistorna uppe på vinden, eller den
gammalmodiga, utsvängda byrån i hans innersta rum.
Sent om qvällarne såg man ofta ett enstaka ljus lysa
från gubbens fönster, och grannarne i de nära belägna
husen, som händelsevis fingo se detta, sade då för sig sjelfva,
i det de betraktade det lilla huset med en blandning af
nyfikenhet och helsosam vördnad:
“Nu räknar “gubben i bergsbygden“ igenom sina
murklor!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
