Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skärgårdsfröknarne - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•‘Jag skall fråga min syster,“ sade qvinnan, i det hon [-nu-]
{+uu+} utanför dörren kastade ned en risknippa, som hon burit1
under armen, “jag skall fråga fröken Åsa.“
“Tackar ödmjukast! då kan jag kanske få stiga in
och hvila mig litet under tiden,“ sade grosshandlaren, som
löresatt sig att, kosta hvad det ville,
äfven se det inre
af stugan.
“Kom inte hit!“ ropade plötsligt den gamla qvinnan,
i det
hon ställde sig rak lång i dörröppningen, och
utsträckte handen med en så befallande åtbörd, att
grosshandlaren ovilkorligen tog ett par steg tillbaka.
“Hvarför det då?“ frågade han slutligen, efter en paus.
“Derför att ni väl är utskickad ifrån de andra som
förfölja oss, kan jag tro! Hvarifrån är ni?“ frågade hon
plötsligt
“Från Stockholm!“ svarade grosshandlaren i det han [-hugade-]
{+bugade+} sig artigt.
“Från Stockholm?“ upprepade den gamla, i det
hennes gråbruna ögon strålade af en ovanlig glans, “det var
en annan sak. Då är ni välkommen; — då kan ni få
stiga in!“
Och i detsamma drog hon sig tillbaka inåt stugan
och gjorde med handen en inbjudande rörelse, som
grosshandlaren inte var sen att efterkomma, ehuru lian tyckte
att något liknande kalla ärter trillade utefter ryggraden
på honom.
“Hör du, fröken Asa,“ sade
den gamla när hon
inkommit, hack i häl följd af grosshandlaren, “här är en herre
ifrån Stockholm.“
[-“livad-]
{+“Ilvad+} säger du, fröken Thora?“ hördes en lika djup
röit ifrån en vrå af stugan, ocli grosshandlaren såg nu till
sin förvåning en lika lång gestalt, alldeles lika klädd som
den andra, resa sig upp från en gammal trästol i vrån och
komma rätt fram till honom, också hon spännande i honom
ett par ögon som voro ännu mera bruna och lågo nästan [-ännu-]
{+iinnu+} djupare än den andras.
“Har ni brefVet med er?“ frågade hon med ett slags
feberaktig häftighet, i det hon sträckte ett par magra,
knotiga och darrande händer emot honom.
“Brefvet?... Ursäkta... men, jag vet inte hvad ni
menar?“ stammade grosshandlaren mycket förlägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
