Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skärgårdsfröknarne - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi, två svaga qvinnor, kunnat falla träden
från roten, släpa
dem hem och resa upp dem till en byggnad?“
Det gick en kall kåre öfver grosshandlarens lekamen.
Han kom ihåg gamle Jansons berättelse om förbundet
med den lode sjelf, och började
fundera på om folktron
kunde ha rätt.
“Ni ha såledas inga slägtingar alls?“ frågade han.
“Inte liär,“ svarade den gamla, “i Finland ha vi några,
men dem bry vi oss inte om, sedan vi kommit oss upp
som vi gjort. Yår far var född der, han, och hans stolta
slägt försköt honom för det att han gifte sig med en ofrälse
flicka — vår mor! Nu ge vi dem lika godt igen!“
“Hade ni inte också en bror?“ frågade
grosshandlaren, som
böljade erinra sig Jansons berättelse i alla
dess detaljer.
“Jo visst,“ svarade skärgårdsfröken, “en präktig, en
ståtlig bror, må ni tro! Han var general i rysk tjenst,
och
för flera år sedan kom han och hämtade oss härifrån,
— vi bodde då på ett annat ställe — i ett eländigt
ruckel, ska ni veta. Samma natt som vi, i sällskap med
vår bror, foro öfver till Finland Igen, satte vi eld på det
jag minns det ännu som i går — det brann så högt
och grannt, och skenet kastade sig ända ut åt hafvet,
som om vår sorgeboning velat lysa oss på väg till glädje
och lycka.“
“Jaså, ni blef således lyckliga deröfver?“
“Ja, det blef några år af verklig lycka och glädje;
men de voro inte många. Vår bror måste ned till
Kaukasien, och der föll han i en
läktning med bergsfolket.
Vållar dog af sorg öfver hans förlust, och sedan vi ett par
år sökt att hålla ut hos de stolta slägtingarne derborta,
kommo vi tillbaka hit igen för att
få vara i fred och ro.
Och det fa vi också,
ty. de dumma menniskorna
häromkring tro att vi kunna trolla, och sky oss som pesten. Yi
betala dem med samma mynt, det kan ni lita på, och
der-för ville vi heller inte ha någon
mensldig hjelp med
uppförandet af vår stuga.“
“Men har ni ingen som hjelper er att mjölka edra
kor, att så och skörda, med ett ord, att göra grofsysslorna
som behöfvas.“
“Nej, vi göra allting sjelfva. Personer som stå så
högt som vi, få inte ha att göra med något simplare folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
