Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A eller Ö - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Ni ä’ tokiga med ert Vermland,“ sade Harald litet [-tyckmycken,-]
{+tyckmyckcn,+} sedan sången förklingat; “våren är vår
öfver-allt, och om mitt Uppland också saknar ett och annat berg,
så har det sina väldiga åsar, sin rika löfskog och sina
vänliga insjöar, som hålla spegeln framför de koketta
björ-karne, hvilkas långa hår fladdrar i vinden. Och ättehögarne,
och runstename, och de gamla templen med sina
granitmurar sedan hedenhös! Dem låter ni allt bli att komma med
i Vermland!“
“Summan af saken är,“ sade den andre gladt, i det
han kastade sig ned i gräset på sluttningen af en backe,
nedanför hvilken vägen krökte sig nedåt Torsäter, hvars
hvita fasad lyste i solen på omkring en
fjerdingsvägs af-stånd — “att hvarje landskap har sina företräden, och att
alltsammans ändå är det gamla, goda Sverige, som för
svensken är det bästa land
på jorden!“
“Ja, du har rätt, Birger, och der ser du mitt
barndomshems murar!“
“Redan! Jag trodde inte att vi voro så nära.“
“Så nära? För tusan! Yi gåfvo ju oss af från Upsala
klockan två i morse och hon är nu nära sex! Två mil på
fyra timmar, det är ju inte för mycket! Jag tycker livad
gamle farbror ska’ bli förvånad när han
lår se mig komma
så här och i sällskap till!“
“Tror du också att sällskapet blir välkommet, Harald?“
“Misskänn inte gubben, Birger! Det är en hedersman
i alla hänseenden! Den bästa menniska, du kan tänka dig,
och mina vänner äro hans, det kan du vara
öfvertvgad 0111!“
“Jaja, förstå
111ig rätt! Han är ju inte ensam.
Om jag
också är välkommen hos honom, kan du väl svara för att
hans syster tycker 0111 det besvär, som en gäst alltid medför?“
“G-amla Stafetten, som farbror kallar henne?
Ah, du
känner henne inte, hon är god som gull; det enda jag
fruktar af henne är
bamior för det jag inte tagit med mig flere
kamrater än
enl“
“Men dina kusiner då?“ frågade Birger, som tycktes
ha föresatt sig att lian inte skulle vara välkommen på
Torsäter.
“Mina kusiner? Do sötungarna ska’ bli förtjusta åt att
få en vacker student att sällskapa
med, tro du mig!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
