Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fröknar - 2. - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frågat om det var något som ‘nådig1 fröken annars befallde.
Ja, denna samma Lina, som aldrig kunnat vänja sig vid
att säga ‘nådig fru‘ åt fru Anderson, hon sade nu
sjelf-mant ‘nådig fröken1 åt den fattiga guvernanten.
“Men de äro ju rätt hyggliga och uppmärksamma,“
sade Julie för sig sjelf, “och kanske blir det bättre än jag
föreställt mig! Gud gifve det! Modren såg visserligen litet
besynnerlig ut; men flickan tyckte jag om! Ahja, det blir
nog bättre än jag tänkte.“
Och den unga flickan skyndade med ungdomens snabba
öfvergång från sorg till glädje, att med lätt men frisk aptit
smaka på den framsatta frukosten. Vid åsynen af brickan
kom den lilla gråspartven tillbaka och han hade nu fyra
kamrater till med sig, och inom kort knaprade de små
näb-barne lika muntert på brödsmulorna som den unga flickans
hvita och perlglänsande tänder på den kalla fågeln, och det
var sol och q vitter och ungdomligt skratt i det lilla
guvernantrummet åt gården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
