Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fröknar - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Nå, och hvem var den der unge kavaljeren ? Hvasa?
Det var naturligtvis en bror, eller en kusin eller något tocke’
der adligt och förnämt, kan jag tänka.“
“Nej, det var hvarken min bror eller kusin. Det var
en helt fremmande person.“
“Såå? Det är ju riktigt snyggt! Nå, och hvad ville
han fröken, om man
får lof att fråga?“
“Det är min hemlighet!“
“Ja, men den vill jag veta, och den skall jag veta,
förstår hon sig på det, fröken Ståle!“
“Jag förstår inte alls ett sådant uppförande som ert,
och vill inte ännu en gång utsätta mig derför! Jag är inte
något barn, jag är van att taga vara på mig sjelf, och jag
skulle förlora all aktning för mig sjelf om jag skulle tåla
ett sådant bemötande. Jag hoppas herr Anderson inser
att jag inte längre kan stanna qvar här i huset,“ fortfor
hon, vändande sig till den hederlige landstingsmannen, som
satt der alldeles tillintetgjord, “och jag anhåller att få lemna
min plats ännu i dag.“
“Det är jag som afgör den saken,
ocli inte den der
nattmössan!“ utbrast fru Anderson, som nu glömde all
möjlig försigtighet. “Och det är inte värdt att fröken sjåpar
sig för honom!“
[-ilen-]
{+Men+} nu försiggick en förvånande förändring med herr
Anderson. Vid benämningen “nattmössan“ spratt han till
som huggen af en orm, och reste sig upp ur soffan
alldeles pionröd af vrede, samt utropade i det han slog den
knutna handen i divansbordet så att den stora
fotogenlampan hoppade högt i vädret, och fruns album med alla
porträtterna i tog reträtt under bordet: “Nehej! Stopp nu och
belägg, fru Anderson! Nu går skammen på torra landet,
och nu ä’ det jag som säger att du tiger och att det är
jag som ä’ herre i huset! Ilar jag varit nattmössa till dato,
och det vill jag inte disputera, så ska’ det vara slut från
och med i dag, det kan du sätta dig på! Skäms du inte
en lefvandes smula att bära dig åt som en töcken ragata,
och komma med ord som kunde passa i klädståndet, men
inte i mitt förmak! Fy tusan fan! Du borde skämmas ögonen
ur dig, det säger jag dig! Och nu vill jag att det
ska’bli
klart med det här, och nu vill jag att du ber fröken Ståle
om ursäkt för ditt ohemula beteende, och att hon i sin tur
talar om för oss hvad det är för slag med det der i går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
