- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / I. /
243

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Besynnerlige herrn“ - 1.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


“Besynnerlige herrn“.



1.



Det var julaftonen 1859. Klockan var inemot åtta
på qvällen, ocli rörelsen på gatorna började redan aftaga;
bodarne, nyss så öfverfulla med folk, stodo nu nästan
tomma; litet hvar hade begifvit sig hemåt med de rikare
eller tarfligare gåfvor, som de hade haft råd att bestå åt
sina hemmavarande, och endast en och annan fattig stackare
sågs ännu smyga sig framåt, kastande bekymrade och
afundsamma blickar uppåt de stora våningarne, som allt
mera började upplysas, och innanför hvilkas nedfälda
rullgardiner man såg talrika skuggor röra sig skyndsamt fram
och tillbaka. En och annan af dessa smygande gestalter
vågade sig, efter en hastig blick utåt gatan, för ätt se om
någon ordningens väktare skulle vara i närheten, in i någon
af de grant upplysta bodarne för att begära en slant,
antingen för hemmet eller för krogen, och i de flesta fallen
beviljades äfven deras bön, ty handeln hade gått väl, och
på julaftonen är äfven den mest hårdhjertade köpman
med-lidsammare än vanligt.

I en af butikerna på Drottninggatan hade dock
tilloppet af tiggare varit nästan större än tilloppet af köpare,
och följden deraf var att en ung herre, som stod innanför
disken, och som tyoktes med jernspira regera öfver ett
par halfvuxna pojkar, hvilka stodo som tända ljus i en vrå
bredvid honom, syntes vara vid ett särdeles dåligt lynne.
När derför en liten trasig flickunge om sju eller åtta år,
med en korg på armen, i hvilken hon bar några små kulörta
papperspåsar, ämnade att fästas på julgranar, med rädda
steg trädde inom dörren, så fick hon knappt öppna munnen,
och stamma sitt: “Söta, goda herrn . . .“ förrän den unge,
elegante röt med dundrande stämma:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:37 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/1/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free