Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Besynnerlige herrn“ - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade upp 011 dugtig brasa i spiselu. “l)et var då tor väl,
att flickungen fick tag i honom!’1
“Ja, annars hade det väl varit slut mod mig,“
sade
don sjuka; “men säg mig hans namn, om frun vet det!“
“Inte vet jag hvad karltokcn heter,“ svarade denna,
“men de kallarn för ‘besynnerlige herrn’ öfver allt hos det
fattiga folket. .. annars lar han ska’ vara en stor herre,
och fasligt rik... men galen lär han väl vara, kan jag
tänka, efter lian så der kastar sina pengar på gatan. Och
så säger di — men det är väl prat kan jag tro,
last jag
horde’t då utaf Alexandersonskan, som hade hört det utat’
Lundbergskan, som hade fått veta det utaf sillpackar
Johansson på Maria-sidan, att han lär vara frimurare och
leta opp små barn, som han säljer till hundturken, som
saltar in dom och säljer dom te nigrarne eller hvad di der
svartingarne heter bort i Amerika.“
“Hvad i Herrans
namn säger frun?“ utbrast den sjuka
förskräckt, och nu satte hon sig upp i sängen, ty
förskräckelsen gaf henne krafter, “skulls det kunna vara möjligt?“
“Ah, det är väl inte kungsord allt hvad
dronningeå
säger,
heller," menade frun; “men lika så bra kan det
vara, som att gå och svälta på
stadsgatorna, ilen det var
då inte det jag skulle säga, utan jag tänkte
fråga’na, om
hon vill ha en tår
kalle åt sig och flickungen, så kan hon
väl
iå det utaf mig. . . för nu kan en väl hjelpa’na litet,
när en kan vara lngn för hyran för hålet,“ sade hon med
ett rått gapskratt; “se, jag hjelper nog när jag kan, det
vet hon ... och hade hon inte varit dum, så kunde hon
ha haft det lika så bra som -svarta
Malin’ derinne, som
förtjenar pengar som gräs .. . det är för resten hon som
bjuder på kaffet, ska’ jag säga!“
“Tack!“ sade den sjuka, i det en svag rodnad lyste
till på hennes kinder, “men jag får inte förtära något annat
än mjölk, sa’ den beskedliga herrn i går, och flickan
beliöf-ver inte heller något annat.“
“Jaså, kantänka!“ utbrast frun i det hon satte armarne
i sidorna och betraktade den sjuka med elak blick, “kaffet
duger inte för det att det kommer från ‘svarta Malin’?
Nå, gerna för mig. . . men det säger jag henne, att
skafta
hon hyran till tredje da’n utaf den der långa galningen,
annars så låter jag vräka ut er, det ska’ jag bli man för!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
