- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / I. /
267

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Besynnerlige herrn“ - 5.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som hade ett knyte, med kläder åt lilla Maria, infann sig
klockan före tio på annandagen, och räl inpelsad och
omsvept fördes den sjuka och hennes barn till den nya
bostaden, som don besynnerlige herrn hyrt af en
vaktmästare-enka, en gammal, hederlig gumma, som också var ibland
hans skyddslingar. Fru Hindell och hela hennes snygga
sällskap höllo på att trycka sönder de smutsiga
fönsterrutorna åt gatan för att fa se instufningen och affarden,
och
mau kunde nästan höra ända dit ut, hur den värda
frun derinne skrek och väsnades öfver ‘den der sturska
damen, som skulle ha en sådan
bondtur!‘ Iion blef dock
betydligt höfligare när betjenten, efter att ha bultat på
hennes dörr, lemnade henne de tjugo riksdaler i obotald
hyra, som den sjuka qvinhan stod i skuld för, och hon
följde med ända ut i portgången för att tacka för liqviden,
under oupphörliga bedyranden om hur väl hon hade velat
■den sjuka, fast denna hade varit alldeles för stursk af sig
för att vilja af henne mottaga någon hjelp. Hurudan den
hjelp varit, som hon erbjudit henne, dermed teg fru
Hin-•delL visligen, och sväljde
älven med god smak den gamle
betjentens yttrande: “att man ska vara bra litet
barmhertig, när man kan vilja taga penningar för ett hål, der
han inte skulle vilja inhysa en hund
en gång.“

Allt detta var nu öfverstökadt, och vi återfinna, som
nyss sades, den sjuka och hennes barn i ett hem som, huru
tarfligt det än var, i jemförelse med det förra med allt
skäl kunde kallas ett paradis. Det var lågt i taket och
fönstret låg visserligen temligen djupt ner mot gatan; men
det var varmt och godt; snygga trasmattor betäckte
golf-vet. och en
perlfargad säng mod rena, hvita lakan och en
randig filt öfver, tjenade nu den sjuka qvinnan till läger.
Några stolar af samma färg, ett litet bord vid fönstret och
■en liten sängbyrå mellan dörren och kakelugnen, fulländade
möbleringen.

Den sjuka hade en ren, hvit natt-tröja och mössa, och
lilla Maria var klädd nästan som ett riktigt herrskapsbarn, [-och-]
{+■och+} satt nu vid fönstret med en bok framför sig på bordet,
medan den sjuka modem sof’, och en liten glad brasa
sprakade i kakelugnen.

Don lilla flickan lutade hufvudet i händerna och med
begge armbågarne på bordet var hon till den grad
fördjupad i läsningen af sin bok, att hon icke hörde huru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:37 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/1/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free