- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / I. /
298

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskar-Stina. Ett skärgårdsminne - 5. - 6.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

cn töcken der fattiglapp! Och ändå liar lian inte betalt
mjölet, som han lånte i julas! — Ja, di der
StockKolms-pigorna, di ä’ då ett otyg! En ska’ tå se, att han går och
förgapar sig i’na te slutet. Men si, aldrig ska’ den fa
komma hit på udden, så länge jag lefver, det ska’ jag bli
man för. Då får di förr ta’ bort stugrucklet, det ska’ bli
tvärsäkert!“

*



6.



Några dagar efter ankomsten till ön hade Kristine
ledigt en aftonstund, och hon bad sin matmor, att hon
skulle fa följa med och se fiskaren lägga ut skötame på
fjärden, ett litet stycke bortom några små holmar som lågo
inidt i den stora bassinen liksom ett par utkastade brödbitar.
Den ena kallades också Brödstycket, och den andra
Smörasken, ty skärgårdsbon är alltid fyndig i att gifva
betecknande namn åt de föremål, han har omkring sig. Då någon [-Stockholmsfiskare-]
{+Htockholmsfiskare+} en gång var nere vid dessa holmar och
hörde deras namn, invände han, att han tyckte det var
alldeles för långt emellan Brödstycket och Smörasken:
“Jag,“ sade han, “vill gerna ha de der två sakerna
alldeles bredvid hvarandra, annars är det obeqvämt.“

“Åhja, det förstås,“’ svarade hans roddare, “men här
i skärgår’n får en allt streta bra nog innan en far smör
på brödkanten, och derför tycker vi att det passar så bra
som helst.“

Det var en af dessa herrliga aftnar före midsommar,
då man helt tydligt tycker sig höra dagen och natten stå
nere i vester och tvista med hvarandra, om hvem som
egentligen skall få föra herraväldet öfver naturen. Ett
ögonblick tycktes det som 0111 tvisten skulle vilja urarta
till strid; men då närmar sig solen så klar och så varm,
hon rodnar visserligen litet smått öfver att behöfva stiga
ner till de båda antagonisterna, men hon gör det ändå,
och hon utsänder öfver dem så mycken glans af sitt renaste
gull, att de till slut försonade räcka hvarandra händerna
och stanna qvar båda två, i det de sluta tvisten med en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:37 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/1/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free