Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern - 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga utseende tog emot mig, och följde mig upp till mitt
rum, der en
qrast af doftande, friska syrener stod på
bordet i en vas, och der friskt enris var strödt på
stenarne Tid kakelugnen.
Sedan jag betalt pojken, och lått mina saker insatta
i rummet, bad jag pigan gå ned och fråga om jag fing-e
stiga ned till mamsell nu och betala förskottet på hyran,
emedan jag
sedan skulle på repetition på teatern.
Om ett ögonblick kom hon upp igen, och sade att
mamsell nu hade tid en stund, emedan barnen hade
frukost-lof, och att jag vore
Tälkommen om jag ville stiga ned.
Jag lät inte säga mig detta två gånger, utan
skyndade utför trappan som en galning, medan den förvånade
flickan såg efter mig, som om hon misstänkt att den nye
hyresgästen inte haft alla skrufvar i behåll.
Inkommen i samma lilla rum der jag nyss förut varit,
fann jag der Emelie före mig. Hon satt vid fönstret och
gjorde några skriftliga anteckningar i en bok. Hur väl
kände jag inte nu igen henne, trots koppärren! Det var
samma veka, något sjukliga gestalt, och samma djupblåa
ögon; jag kunde inte begripa hvar jag nyss hade mina
ögon, som inte genast sett att det var hon.
Men jag var så förlägen, att jag stannade strax
innanför dörren, till dess hon med ett artigt leende steg upp
och bad mig taga plats i soffan.
“Här
far jag lof att
lemna hälften af hyran, ‘
stammade jag, “och ... och ...“
“Jag tackar så mycket, men det är ju alldeles
öfver-flödigt!“ hon tog emot penningarne och lade dem i den
förut omtalade boken; “men jag har ännu inte hört min
nye hyresgäst namn. Mitt namn är Emelie
Ovist, fast man
i allmänhet här i huset kallar mig bara mamsell Emelie,
och det hoppas jag att ni också skall göra, när vi litet
närmare lära känna hvarandra.
“Vi känna hvarandra!“ sade jag, med en rörelse som
jag inte kunde beherrska.
[-“HTad-]
{+“Hvad+} vill det säga?“ frågade hon förvånad.
Jag sade henne mitt namn, och en stråle af glad
öfver-raskning flög öfver hennes ansigte.
“Huru? Skulle det vara möjligt? Ni skulle vara deri
unge gossen som . . . Ah min Gud, hvad ni har förändradt
er . . . men ja, nu ser jag! det är verkligen ni!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
