- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / I. /
365

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern - 10.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inte Agnes komma in till mig? Hvad? Missunnar du mig
att iå se den Guds engeln? Hör du. Agnes ska komma
in . .. jag
vill att Agnes genast ska
komina in, hör du det?“
“Hon skall få komma in, bara mamma vill vara lugn
och stilla. .. kom ihog att barnen äro här och att do
kunna höra ...“

“Hvad bryr jag mig om dina ungar? Har jag bedt
dig dra hit alla tiggarungar i den här usla hålan, som
man skall pinas till döds i? Min dotter skolmamsell! Jo,
dot är vackert! Mon det är ett himlens straff, för att jag
trodde på den falske profeten. Hör ni, ä’ ni qvar ni som
bor deroppe? Vet ni, hur dan dotter jag har? Vet ni att
tion svälter mig? Vet ili att hon håller mig instängd här,
att hon påstår att jag är galen... vet ni det?“

“Min fru !“ utbrast jag med harm, i det jag omfattade
den gråtande Emelie, som höll på att sjunka till golfvet
af smärta och blygsel öfver sin mor, “blygs ni inte att
vara så grymt orättvis mot er dotter?“

“Orättvis?“ hånskrattade den sjuka, i det hon på nytt
satte sig upp och
fäktade med armarne i luften, “det är
Gud som är orättvis, då han dömt mig att ligga så här
och veta, att jag är en börda för mitt onaturliga barn!
Men hon har alltid varit mitt sorgebarn . .. hon brås på
sin far, som drog mig in i elände och fattigdom . . .
och
som jag
aldrig kunde tåla! Och inte nog med det, hon [-liar-]
{+har+} vändt - Agnes’ hjerta ifrån mig, hon låter mig ligga här
ensam och öfvergifven ... och hvem vet om inte ... ja, det
är säkert ! Det är mycket säkert. . . hon var i komplott
med den skurken, som narrade mig.. . det var derför, hon
aldrig ville följa med i kyrkan . .. det var derför ... det
var derför!“

Och nu föll hon utmattad ner på hufvudkudden med
slutna ögon som
cn döende. Emelie skyndade fram till
sängen, torkade med sin näsduk svetten af hennes panna
och satte sig på sängkanten, öm och medlidsam som en
moder vid sitt sjuka barns bädd.

“Emelie, Emelie!“ hviskade jag, “du har inte sagt allt
hvad du lidit och lider!“

“Tyst, tyst!“ sade hon i samma ton, “krisen är
nu förbi. Gif mig luktflaskan derborta ifrån byrån!
Stackars, stackars mamma! Hon var så lugn i morse och
ville så gerna se dig.“ — Vi kallade hvarandra återigen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:37 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/1/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free