Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern - 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fa göra bekantskap med de båda unga flickorna,
med hvilka
Agnes varit i sällskap — och kansko med ännu någon mera
— sade hon med ett matt leende, som jag icke kuride
undgå att lägga märke till.
Jag var derföi- mycket nyfiken på
lördagseftermiddagen, och liksom alla andra eftermiddagar kom den
slutligen. Sedan jag intagit min blygsamma middag på
gäst-gifvaregården. der några af oss hade inackorderat oss,
och der värden var så litet herre i huset, att han
en
dag, när vi kommo dit för att äta, hade krupit under
on stor soffa för att få vara i säkerhet för sin kära
hälfts bastanta näfvar, begaf’ jag mig i väg hemåt, inom
mig funderande storliga på, hvilka bekantskaper jag nu [-skulle-]
{+skullo+} få göra. Ty det är
ickc det minst intressanta för
on resande skådespelare, att med den ofta ombytta
vistelseorten följer naturligtvis ombyte af
menniskor, af
bekantskaper och vänskapsförhållanden. Det är visserligen sant,
att vänskapen på detta satt blir litet ambulatorisk, men
under tiden jemför man och studerar menniskorna, och har
man anlag för skådespelarkonsten, så begagnar man sig
sedan af ‘vännernas1 egendomliga drag vid skapandet af
sina roller.
När jag kom ned från mitt rum, der jag i största
hast tagit på mig en
ren krage och en annan väst, stod
pigan redan i förstugan och väntade på
riiig och bad mig
stiga ned i lusthuset, der mamsellerna redan hade
installerat sig med sitt främmande. Inkommen i trädgården
hörda jag redan på afstånd muntra skrattsalfvor, och
samtalet var i full gång. Jag var alltid mycket
förlägen i sällskap med unga flickor och stod derför
en god
stund tvekande utanför, i det jag med största
djupsinnighet stälde mig att undersöka en
Bellistorfva, hvars hvita
blommor just höllo på att slå ut.
I detsamma kom Emelie ut från lusthuset och gick
med en liten bricka i handen gången framåt för att skynda
efter någon af förnödenheterna till
kattebordet.
“Se der är du ju redan,“ sade hon vänligt och gladt,
“det var snällt af dig, att du kom så tidigt. Men h varför
stiger du inte in till
flickorna V“
“Jag ville se på blommorna. Det är så vackert .
härute.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
