Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern - 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Der komma do!“ ropade den ena af flickorna, den
blonda.
“Jag trodde, att August inte fått permission.“
“Aha!“ tänkte jag för mig sjelf, med en känsla af
förargelse, ty jag hade i den ene redan igenkänt honom, som
postade vid hörnet, och som dräpte mig med sin hvita väst
och siu klockkedja: “aha. det var sådant
kaffcbröd som ni
väntade på, små flickor!“
[-Le-]
{+De+} båda unge männen inträdde, de presenterades för
mig, och snart stod glädjen högt i tak, det vill säga
hland
de fem unga; ty Emelie och jag hade dragit oss tillbaka
i ett hörn och talade
om gamla tider. Inom kort var [-kaftet-]
{+kaffet+} drucket, och de unga gingo ut för att se på
trädgården. Emelie och jag stannade qvar derinne. Jag kände
instinktmessigt, att det var det bästa jag kunde göra, ty
fastän flickorna voro tre och de unga löjtnanterna endast
två, så räckte de likväl fullkomligt till för dem alla.
livad
jag afundades dem i mitt hjerta. Hvad de voro ståtliga
och vackra, och glada, och ogenerade sedan! Snart hade
den ena af dem tagit de båda systrarna en under hvar
arm, och hvita västen hade ensam tagit Agnes på sin del.
Och der satt jag, dum och tafatt och otymplig, och hade
till sällskap den fulaste af de fyra. Att hon var den
snällaste af dem, det tänkte jag i det ögonblicket icke på.
[-"Ilvad-]
{+"livad+} tänker du på?“ frågade slutligen Emelie,
liksom hon anat hvad som försiggick i mitt
inre, “du ser så
allvarsam ut.“
“Jag tänker på, huru olika allting delas här i verlden!“
svarade jag bittert.
‘‘Huru så?“
[-“Hvarför-]
{+“Hvarfor+} ska’ somliga ha allt och andra intet?“
fortsatte jag i samma ton.
“Finns det någon, som inte fått något?“ sade Emelie
mildt. “Det tror jag inte.“
“Ja, du har rätt Emelie, 0111 inte annat så har
lian
fått sorger och bekymmer och strider på sin del. De andra
ha skönhet och glädje och lycka, de! På det sättet så
väger det väl jemt.“
“Ja, på det sättet väger det jemt. Det finns inte
något mörker, som inte har något grand af ljus, och intet
menniskolif
ntan tillfredsställelse. Att det inte alltid ligger
på ytan, är det något ondt i det? Och
hvarför skall man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
