- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
6

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickan med grafkransarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

annars hade han kanske kunnat lefva ett par, tre år till.
Nej, ser man på den der urvattnade sillnacken, herr
konsuln och riddaren. Han ser bedröfvad ut. Jaja, en så
plockbar spelkamrat får han leta efter, som’ den saligen
af-somnade! Och expeditionschefen är också med... nå, de
tiggde i samma tunna hos vackra Charlotte, så det är inte
mer än billigt att han följer honom till grafven, för att se
efter att han riktigt, kommer dit, så att herr
expeditionschefen hädanefter får vara ensam om den sköna.“

“Det var ett intressant utseende. Hvem är den unge
mannen... nej, inte den der; han som går der till höger
bredvid honom med skägget och glasögonen?“

“Jaså, han! Det är romanen det, du.“

“Ah, jag kunde väl tro, jag, att han var författare, han
ser så intelligent ut.“

“Ah, du är dum! När fan har du nånsin sett en
författare se så der ut? Jag menar, att det der är lilla
en-kans roman.“

“Ah!“

“Det är för resten en af våra yngre vetenskapsmän,
halfkusin till lilla frun, var kär i henne som en klockarkatt,
men fick afsked på grått papper utaf mamma ... pappa hado
aldrig någonting att säga i lifstiden, och derför dog han i
flor för att försöka få någonting att säga på en annan
planet, den stackarn. Unga kusin for i förtviflan upp till
Upsala och lade sig på arkeologien, troligen för att så
mycket lättare kunna glömma den unga nutiden, som han
inte fick forska i. Har ett vackert namn redan, och får
väl ett ännu bättre, så att kanske han är den ende som
egentligen vinner på den här aflaren, såvida inte unga
frun ändrat tankar. Men det är inte utan, att det hviskas
litet om en kusin till mannen — en löjtnant, en töcken der
vanlig sprakfåle med grannt remtyg och förgvlda betsel
-spännen, som alltid är så farlig för det täcka könet. Se
der går han... der i femte ledet.. . rak och stolt... det
ligger minst en femton bataljer in nuce på den der pannan,
hvasa? Jaja, jag menar Lidingöbrobataljer eller Hassel
-backsbelägringar, naturligtvis. Nu tror jag det är slut med
beau-monden, nu komma visst kreti och pleti, och dem
lemna vi åt sitt öde.“

“Ja, kom och låt oss gå in. Den här begrafningcn
börjar intressera mig.“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/2/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free