Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickan med grafkransarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Jojo, så är det när man har någon som kan göra en
bekant med ’det inre af dagens historia’, sa’ Crusenstolpe!
Men det är sant, för tusan! En krans kan jag väl bestå
åt min f. d. patient, för det att han aldrig ville lyda mig.
Hör på, ni vargungar, har ni några kransar som duger för
en baron? Får jag se! Nej, slåss och gräla kan ni, men
göra en mensklig krans det kan ni inte. Fins det inga
bättre ?“
“Tjusa Anna’ på andra sidan har kransar med band
på, hon,“ sade en mindre flickunge på sex, sju år, utan att
bry sig om de andra barnens vreda blickar, när hon gaf
upplysningen.
“Jaså, med band på. Nå, då gå vi till ’ljusa Anna’
då; men hvarför kallar ni henne så?“
“Jo, for hon har ljust hår, och så är hon alltid ren i
synen,“ svarade den lilla frimodigt, i det hon strök sig om
näsan med en hand, som icke hade sett vatten på länge.
“F-n i det, du! Jag börjar få aktning för ’ljusa Anna’,“
sade mannen godmodigt, i det han gaf flickan en slant;
“det skulle inte skada, om du hade samma åkomma som hon.
“Mamma säger att det är detsamma,“ menade flickan
i det hon neg för slanten och kilade af midt igenom
processionen åt andra sidan, ty hon visste af erfarenhet, att
hennes rekommendation af Annas kransar annars nog skulle
inbringa henne några nypningar af kamraterna.
De bägge herrame följde henne, utan att bry sig om
protesterna af dem bland de sörjande, som den äldre nyss
kallat kreti och pleti, och om ett ögonblick stodo de på
andra sidan framför ’ljusa Anna’.
Det var en liten flicka på högst sju år, med långt ljust
hår, stora blåa ögon, och fattigt men renligt klädd. Hon
var verkligen ren i synen, och fast det lilla ansigtet var
blekt och magert, så var det ändå sällsynt vackert, och
ögonen blickade kloka och talande ut i verlden, som de
nästan alltid göra hos fattigmans barn, hvilka måst lära
sig tidigt tänka och handla för sig sjelfva.
“Har du några vackra kransar, barn?“ frågade den
äldre herrn, i det han såg på flickan med en viss
förvåning.
“Ja, här har jag utaf lingonris med hvita blommor i
och di kostar 25 öre, och så har jag utaf mossa för N>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
