- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
12

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickan med grafkransarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vill se hvem som går af med segern, militären eller
vetenskapsmannen/4

“Ska’ vi slå vad? Jag håller hvad som helst på, att
det blir Martissonen.“

“Nåja, då är valet temligen lätt för mig. Jag slår
vad om att det blir vetenskapsmannen. Men för att slita
tvisten, så låt oss skynda oss.“

Och de togq ut stegen det mesta de kunde, och kommo
just lagom fram till porten för att se den unge löjtnanten
med en djup bugning räcka enkan sin hand för att hjelpa
henne upp i vagnen. Modern satt der redan förut, och
smålog med innerligt välbehag åt den ståtlige riddaren vid
v agnssteget.

“Ser du,“ hviskade den yngre herrn, “jag har vunnit!“
“Jaha, jag ser det, jag,“ svarade den andre med en
viss trumpen godmodighet, “men hvar fan är då
arkeologen? Hvarför passar han inte på? Aha, der står han,
och talar vid ljusa Anna’ tror jag! Han är kanske mer
framtidsman än jag trodde. Men vänta litet... ser du,
han närmar sig vagnsdörren, som ännu står öppen... aha,
man väntar på excellensen som ska’ in också... sprakfalen
träder åt sidan... nu fattar arkeologen hennes hand.. jag
tror han trycker den litet mer än som möjligen kunde
be-höfvas ... aha! åhå!... hon böjer sig fram mot honom ...
de se på flickungen... hvad vill det säga?... se så, nu
kommer mammas näsa emellan ... han tar afsked ... åh
vänta du, ännu är det inte så säkert, att jag har tappat.“
“Men vi slogo ju vad om hvem som skulle hjelpa henne
upp i vagnen, och det gjorde sprakfalen, som du kallar
honom.“

“Ja, det är sant! Nå då äta vi middag på
Stallmä-stargården .... det var ju en middag det gälde?“
“Naturligtvis!“ sade den andre leende.

“Se så der, nu bär det af! Hej så de köra bara! Jojo,
man kan inte för fort komma ifrån en afliden man minsann.
Men hvarför tittade de på barnungen ? Bet begriper jag inte.
Seså, nu är han der igen. Låt oss gå litet närmare, så
få vi höra hvad han säger åt flickan.“

Och de närmade sig försigtigt den sidan af porten der
flickan satt; men deras spekulation slog felt, ty innan de
hunno fram, sågo de att den unge vetenskapsmannen tryckte
något i flickans hand, lemnade henne hastigt och steg all-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/2/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free