Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den starkaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Båda vände sig om och sågo — kaptenen med
häpnad och Harald med en förskräckelse, som gjorde honom
fullt redig igen — öfversten, som inkommit i rummet utan
att de hört honom och hvilken, att döma efter hans
utseende, tycktes hafva lyssnat till deras samtal.
“Gå du ut till spelbordet,“ sade öfversten efter en
paus till kaptenen, “de ha väntat på dig en god stund.“
“Ja, men ..
“Seså, gå du, jag har något att språka med Harald
om,“ fortsatte öfversten bestämdt; och då kaptenen såg på
honom tvekande, tilläde han i något mildare ton: “Var
lugn du, jag ämnar inte ställa till något väsen!“
“Nå, i det fallet så går jag génast!“ svarade kaptenen
lomöjd och lunkade af inåt salen.
Öfversten såg en stund skarpt på Harald, som slog
ned sina ögon för blicken, derpå vred han sina mustascher,
gick ett par slag fram och tillbaka öfver golfvet, stannade
sedan framför Harald och sade kort:
“Jaså, du är kär i Valborg, du!“
“Det vill säga... jag ... jag...,“ stammade Harald.
“Neka inte! Ljug inte! Jag har ju nyss hört dig sjelf
säga det åt kaptenen. Nå, rakt på saken nu, tycker du om
henne ?“
“Ja, farbror!“
“Har kommit fan så hastigt, det. Nå, tacka Gud
att den der galenskapen passar in i mina planer, annars
skulle väl... nå, det är detsamma! Tycker hon om dig
igen ?“
“Det vet jag inte.“
“Skaffa dig reda på det... och gör hon det inte
redan, så laga att hon kommer att göra det... du får åtta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
