- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
139

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lillbo-Petter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Åh han sitter derbortas,“ svarade nämndemansmor med
en knyck på nacken, “och der kan han gerna bli sittandes,
tycker jag. En kan ju bära te7 honom mata!“

“Behöfs inte! Så länge han ä’ i mitt brö’, ska’ I
inte kasta bitame åt honom! Karin har gjort ett sattyg
och stått ut sitt straff som en ärlig karl. Fins många
rackare, som gjort värre än han och ändå ä’ hederligt folks
rara gossar, bara för att ingen kommit på dem med
ka-naljeriet!“

“Jag tror du ä’ från vettet, far!“ svarade gumman
snasigt; “vore jag som du, så körde jag af den utbölingen,
och det på stund. “

“Nej, låt bli det!“ genmälde nämndeman torrt, i det
han slog i sin stora silfvertumlare, som han fått i arf efter
sin far; “seså, skål gossar och tack för rappa tag. Se här
har -I flaskan och tumlam. låt se att 1 nu gör lika bra
besked som nyss i gräset!“

Det lät ingen säga sig två gånger. Tumlarn och
flaskan gingo laget omkring, och väldiga smörgåsar på
tjockt tärskbröd, med smöret lika tjockt som brödet,
breddes af breda och dugtiga näfvar. Qvinfolken krusade litet
för tumlaren, i synnerhet de yngre, men för att göra
husbond’ till viljes, läppjade de samt och synnerligen på
nationalnektara, sedan nämndemansmor föregått med godt
exempel.

“Nå, Petter, ska’ du inte rycka fram i ledet och tå
dig en styrkare och litet te’ tugga på!“ ropade
nämndeman; “kom fram du och sitt inte der och koxa för dig
sjelf som tjuren på köttmånglarn.“

“Åh tack, fader nämndeman,“ svarade Petter med en
viss bitterhet i tonen; “det är väl bäst jag sitter här,
annars kunde fäll en och annan få svårt att svälja.“

“Så låt’en sätta i halsen på sig då,“ sade nämndemati
med ett skratt; “kom du! Du har slagit lika bra som de
andra, och ska’ också ha’ lika godt som de. Det ä’ nog
bra att en vet sin plats här i väla; men du krusar för
mycket du, tycker jag.“

“Åh nej, det fins fäll inte något för mycket i den
delen för en töcken som mej!“ svarade Petter.

“Seså, kom nu!“ manade nämndeman envist; “du
ä’ fäll inte den första, som har knackat en lymmel i skalln
litet för hårdt. Du tår lof och ta’ för dig, så tår du

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/2/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free