- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
222

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tallriken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om han hade kunnat föredra mig framför henne, så vacker
och söt var hon der hon satt med sin lilla allvarsamma
min omkring munnen.

Och på det sättet gick tiden till framåt början af
november, då det kom bref från Jörgen att han låg med
briggen i Helsingör, och skulle kunna vara att vänta hem
om en åtta dagar, ifall vind och väder ville vara
gyn-samma. Jag tror jag aldrig sett någon menniska så vacker
i sin glädje som Lina var den dagen hon tog emot det
brefvet.

“Gud vare lof att han kommer,“ ropade hon med
tårar i ögonen, i det hon kysste brefvet gång på gång, “nu
ska’ allting bli bra. Jag riktigt gläder mig åt den här
vintern du, Greta, för nu ska’ jag få bra mycket mera tid
än förut att lära känna Jörgen, och när arbetet blir tungt
och tråkigt för honom, så ska’ jag uppmuntra honom, och
jag ska’ läsa med honom om det behöfs, så går det så
mycket fortare för honom att ta’ examen/4

“Gör det, Lina,“ svarade jag, i det jag hade möda
nog att inte fa hjertat i halsgropen och tårar i ögonen,
“så skall du få se att ni bli lyckliga som ett par
turtur-dufvor. Men kom ihåg att Jörgen är misstrogen och tung
till sinnes... akta dig för att väcka hans svartsjuka, då
går det aldrig väl.“

“Jag skall inte se på en karl en gång, det lofvar jag
dig,“ svarade Lina skrattande och gråtande på en gång,
“de ä’ minsann aldrig för söta för resten, och du skall få
se hur förståndig jag skall bli, lilla Greta.“

*7-

Sedan jag skaffat mig litet middag på ett af
värdshusen ute på Djurgården, och gumman Rull pysslat om
“sin gosse“, som på eftermiddagen skulle bort till några
bekanta, infann jag mig åter hos henne något efter fyra
på eftermiddagen, för att få fortsättning på historien. Gum-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/2/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free