- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
256

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herr Stenkol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af harm; “i det fallet kan faster gerna säga honom att
varan är eftergjord... han får inte patent på den!"

“Hur litet du känner den hederliga asessorn, kära
barn... han uppfinner ingenting, han har aldrig uppfunnit
någonting."

“Nej inte en gång krutet!"

“Skämta du; du skämtar väl så lagom, när du får
höra hur det står till med din beundrares omskrikna
trohet. Han bedrar dig, säger jag — assessorn har lurat ut
honom... hvarje gång han är i staden, så gör han
hemlighetsfulla och täta besök hos ett ungt fruntimmer."

"Det är inte sant!" utbrast Siri häftigt.

"Som bor på söder;" fortsatte öfverstinnan utan att
låta störa sig.

"På söder!" återtog Siri med ett utrop, i det den
lif-liga färgen försvann från hennes kinder, och hon hastigt
stod blek och darrande inför den gamla.

"Jo, just på söder! Och det långt borta på
Tullports-gatan; assessorn har inte mindre än tre särskilda gånger
sett honom gå in der och hvarje gång stanna öfver én
timme. Han har redan hört efter i huset, hvilken som
bor der.“

“Nå, nå?“ stammade Siri otåligt, i det hon lade sina
feberheta händer mot gummans, och såg henne på en gång
bedjande och ångestfullt i ögonen.

"Kors, kära barn, så häftig du är!" sade denna, som,
då hon såg Siris af sinnesrörelse målade drag, nästan
började blifva ängslig för verkan af det medikament, som hon
ville gifva henne in; “han förtjenar minsann inte att man
tar vid sig på det sättet!“

"Nej, nej. .. visst inte,“ svarade Siri, i det hon med
våldsam ansträngning sökte visa sig lugn; "men jag ville
gerna veta hvem som bor der."

“Åh kära du, der bor en hel mängd med folk, ty det
är ett stort hus," återtog öfverstinnan med sin ålders breda
pratsamhet; "och det var minsann inte lätt för assessorn
att få reda på någonting ibland en sådan massa menniskor!
Slutligen fick han ändå, genom att muta en tvättmadam
hos värdinnan, reda på att det bodde der två trappor upp
ett ungt fruntimmer ifrån landsorten och att hon aldrig
gick ut annat än i skymningen, och aldrig tog emot besök

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/2/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free