Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herr Stenkol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Derigenom att du låter honom intaga min plats, och
emellanåt besöka dig för att bistå dig med råd och dåd.
Jag kan nu inte på länge komina till Stockholm igen, och
jag skulle vara i en dödlig oro, om jag inte visste att det
funnes någon som du kunde vända dig till i mån af behof.“
“Men betänk, kära Arvid! Hur skulle det se ut, att
han besökte mig! Menniskorna ä’ så elaka; hvad skulle
de inte då få att säga?“
“Låt dem prata! Hvad gör det dig, när du vet att
du ingenting har att förebrå dig? Dessutom har jag ännu
en sak att föreslå dig! Det här huset är otrefligt att bo
uti, när man är ensam som du. Det ligger långt bort,
och jag har nog sett hur sqvallersjuka grannar sticka ut
sina hufvuden genom dörrarna för att se eller hvem’ det
är som besöker dig. I synnerhet är här en magasinsfru
på nedra botten, som ser mig ut för hvaijehanda... hon
är alltid på utkik när jag kommer/*
“Nyfikna träffar man på öfver allt! Men hvad ville
du föreslå mig?“
“Emils gamla mor har ett rum att aflåta. Vill du
bo hos henne i stället ?“
“Nej, för ingen del!“
“Han bor inte hemma hos modem.“
“Det gör detsamma! Jag vill stanna q v ar här...
här kan jag lefva obemärkt, och de få kunder jag kunnat
skaffa mig för mitt arbete, veta nu hvar jag fins. Jag
vill inte flytta härifrån, och framför allt inte till din väns
mor. Tro mig, Arvid, det skulle förstöra alltsammans!
Låt mig tänka noga på hvad du sagt, låt honom göra mig
ett besök om en vecka eller så, men sök inte att
bråd-störta saken, ty din ifver skulle endast skada den sak du
vill gagna!“
“Nå, jag får väl lof att låta din envisa hjerna råda,“
sade Arvid leende, i det han tryckte hennes hand; “men
nu måste jag gå! Det lider redan på tiden och jag far i
natt med snälltåget till Örebro, för att derifrån bege mig
på min post.u
“Och hur är det med dina egna planer för framtiden ?“
frågade den unga qvinnan, i det hon steg upp med barnet
på sin arm; “tror da att du får din lilla Siri, som du så
ofta talat med mig om?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
