- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
274

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herr Stenkol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfverhanden, och förlama armen och grumla blicken, så
var han snart herre öfver sig sjelf och lät sin jernfasta
vilja kufva de oroliga gästerna. Men när hvilans stund
inträdde, så kommo de envist tillbaka och gjorde sig
påminta på nytt, och den unge ingen iören stred väldiga med
sin kärlek och sin sårade fåfänga.

Ty hvarför göra honom bättre än han var? Det var
hans fåfänga som var sårad, och är den icke alltid i dylika
lall just mannens sårbaraste punkt? Han kände mer än
väl att han aldrig skulle kunna upphöra att älska Siri,
men om han också sjelf skulle bli aldrig så olycklig, så
måste hon straffas för sin brist på tro. Att han sjelf visat
henne samma brist på förtroende, då han icke för henne
omtalat sin systers tillvaro, derpå tänkte han icke ett
ögonblick. Och hvarför hade han icke sagt Siri allt?
Derför att det skulle sårat hans stolthet att erkänna det hans
far begått ett fel, i det att Fanny var hans, men icke
Arvids mors dotter, och att det således fanns på hans
familjs minne en fläck, som han icke ville att någon skulle
se, icke ens den qvinna som han älskade. De fleste unge
män i Arvids ställe skulle icke tvekat att högt erkänna
sin halfsyster för verlden; men Arvid gjorde det icke, ty
faderns minne fick inte bära någon skugga, huru lätt än
en sådan handling som hans plägar betraktas af det
manliga könet, som alltid är fördragsamt när det gäller egna
svagheter. Lägger man nu dertill det olyckliga
äktenskap, systern ingått, och den fattigdom hvari hon råkat
genom mannens hastiga död, så fann Arvid deri förklaring
nog for den envisa tystnad han iakttagit. Dessutom hade
det alltid varit hans paening att yppa allt för Siri, innan
hon skulle blifva hans hustru; men också endast för henne,
ty för öfverstinnan skulle han aldrig kunnat beqväma sig
att omtala förhållandet. Hon hade ju förut så mycket
emot honom, huru skulle hon då icke framkalla nytt
motstånd och nya svårigheter, om hon vetat af det besvärliga
påhänget af en till på köpet illegitim slägt?

För öfrigt, hade han icke rätt att förtiga för hela
verlden hvad han icke ville, icke ansåg sig böra omtala?
Skulle inte Siri till honom hysa det gränslösa förtroende,
som intet förtal, icke ens de mest slående sannolikheter,
nånsin skulle kunna rubba. Han älskade ju henne trofast
och innerligt, han visste ju med sig sjelf att han aldrig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/2/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free